I orten Loppis, sydväst om Helsingfors, finns ett av världens mest omfattande geologiska arkiv. Här förvaras cirka fyra miljoner meter borrkärnor från 38 000 borrhål runt om i Finland. De staplade trälådorna rymmer prover som i dag har fått en helt ny betydelse.
När många av dem togs fram för decennier sedan var fokus på råvaror som koppar och järn. Men nu söker forskare och industrin i samma material efter litium och andra metaller som blivit avgörande för batterier, försvarsindustri och den gröna omställningen.
Från värdelösa stenar till strategiska resurser
– Nu kan vi i samma prover leta efter strategiska råvaror för akku- och försvarsindustrin och för den gröna omställningen, säger Geologiska forskningscentralens (GTK) generaldirektör Kimmo Tiilikainen.
Mikko Savolainen, gruppchef vid GTK och ansvarig för arkivets verksamhet, visar en kärna borrad i Kaustby 2010. Den innehåller litium, ett grundämne som är centralt i elbilsbatterier. – En enda borrkärna kan i bästa fall ge tolkningar för ett område på upp till 100 kilometer, säger han.
Nyckel för EU:s råvarusjälvförsörjning
Bakgrunden till det växande intresset är EU:s beslut från 2023 om att minska beroendet av Kina för kritiska mineraler. Finland spelar här en särskild roll, med några av Europas rikaste litiumfyndigheter i Kaustby och Karleby. Gruvbolaget Keliber planerar en investering på 800 miljoner euro i området.
– Samma område i Finland behöver inte borras om i onödan och malmletningen kan styras mer effektivt, säger Linda Smids, ansvarig för hållbarhet och kommunikation vid gruvförbundet Kaivosteollisuus ry.
Att slippa inledande borrningar innebär också stora besparingar. Enligt Savolainen kan ett enda borrhål kosta uppemot 100 000 euro. Trots detta understryker branschen att arkivet inte ersätter behovet av ny prospektering. – Borrningarna måste fortsätta för att vi ska kunna hitta de råvaror som i dag behövs, säger Smids.
Enligt den finländska myndigheten Tukes borrades 255 kilometer prospekteringshål under 2024, en minskning med drygt 10 procent jämfört med året innan. Samtidigt steg den totala ytan för prospektering till rekordnivån 3 050 kvadratkilometer.
Arkivet växer med nya fynd
Arkivet i Loppis har byggts upp under 50 år och fortsätter att växa. Lagen kräver att alla aktörer som borrar i berggrunden lämnar in sina kärnor till GTK för förvaring.
Den unika samlingen används inte bara för gruvnäringens behov. Kärnorna är också värdefulla för geoteknisk forskning och infrastrukturprojekt, exempelvis för att bedöma om berggrunden i ett område är lämplig för byggnation.
Tiilikainen bedömer att nya lagringsutrymmen snart måste byggas. En utvidgning inleddes 2024 och är nu nästan färdig, men med miljontals nya meter kärnor som förväntas tillkomma kan fler hallar bli nödvändiga.
Arkivet i Loppis är därmed inte bara ett historiskt register över Finlands berggrund, utan också en resurs som fått ny tyngd i takt med att energisystemet ställs om. För gruvbolag, forskare och beslutsfattare är de dammiga trälådorna en allt viktigare nyckel till Europas råvaruförsörjning.
Källa: Helsingin Sanomat / Yle (översatt och bearbetat).
