I en ny bergshistorisk rapport från Jernkontoret, ”Bagges blåsmaskin” avslöjar ingenjören Björn Björck fakta om konstruktionen av blåsmaskinen som fick det första patentet i Finland redan fanns patenterad och i bruk i Sverige. Något som kan leda till att bruks- och teknikhistoriska museer runt om i landet reviderar sin information om blåsmaskiner.
En blåsmaskin är en apparat som pressar ut luft. Blåsmaskiner används än idag för en mängd olika ändamål inom industrin, men den konstruktion som Björn Björck undersökt är den under lång tid använda Bagges blåsmaskin. Den började användas under 1830-talet för att förse masugnar, stålugnar och färskningshärdar med luft för förbränning, så kallad blästerluft. Konstruktionen var i drift fram till 1940-talet.
Benämningen Bagges blåsmaskin kan härledas till att Jonas Bagge 1841 ansökte och fick patent på en trecylindrig enkelverkande blåsmaskin. Samma år fick han också patent på en dubbelverkande blåsmaskin. Ett år senare, 1842, patenterades en exakt kopia av den dubbelverkande maskinen även i Finland av en man vid namn L.G. Ståhle. Patentet blev Finlands första patenterade konstruktion, men konstruktionen fanns alltså redan patenterad och i bruk i Sverige. Björn Björcks efterforskningar visar att Ståhle och Bagge kan ha samarbetat om det finska patentet för att ge Bagge tillträde och kontroll även över den finska marknaden för blåsmaskiner.
¨
