EU har i all tystnad förhandlat fram ett stort transatlantiskt frihandelsavtal med Kanada.
Nyligen publicerades avtalet, The Comprehensive Economic and Trade Agreement (CETA) med Kanada. Uppgörelsen, som omfattar 1500 sidor kommer, enligt EU-kommissionen skapa arbetsplatser och avskaffa handelshinder.
Andra talar om en våg av rättstvister som, enligt kritikerna, kan bli följden av handelsavtalet. Enligt avtalets motståndare är de största riskerna för EU-staterna i förhållande till kanadensiska bolag gruv- och energisektorn.
Gruvbolag från Kanada har intressen också i Norden. Rapporten lyfter fram nickelgruvan i Kevitsa i Sodankylä som ägs av First Quantum Minerals.
Nätsidan Mineweb som är ett språkrör för gruvindustrin citeras likaså i rapporten:
Det förmodligen viktigaste för gruvindustrin i CETA-avtalet är uttryckligen att det innehåller investerarskyddsmekanismer.
Rapporten har trängt fram igenom hela avtalstexten och analyserat alla eventuella risker. Också banker och försäkringsbolag hör till de som enligt CETA-avtalet kan stämma en stat vid en finanskris för att få ersättning när investeringarna minskar i värde. Och det finns exempel som visar att det här redan håller på att ske.
Påfallande är också att även om avtalet till synes gäller mellan EU och Kanada kan företag i USA som har dotterbolag i Kanada utnyttja CETA-avtalet till sin fördel. Och enligt statistiken hör företagen i EU, USA och Kanada till de som oftast driver mål mot en stat.
Ytterst handlar det om så det kallade investerarskyddet (ISDS). De här klausulerna finns nu med i avtalet mellan EU och Kanada. ISDS-mekanismen gör det möjligt för företag att stämma länder som stiftar lagar som skyddar medborgarna men går mot företagens vinstintressen.
Källa: Corporate Europe Observatory, Bryssel och Finlands Radio
Foto: EU & Kanada (Pressfoto: Europeiska Unionen)
