Jernkontoret: För järn- och stålindustrin- i tiden

När Jernkontoret bildades år 1747 så anade grundarna nog inte att sammanslutningen skulle vara en i högsta grad aktiv branschorganisation för svensk järn- och stålindustri 276 år senare. 
- Vi finns här för våra medlemsföretag och utvecklas hela tiden för att vara relevanta för dem, säger Annika Roos, vd för Jernkontoret sedan förra året.

Av: Anders Fahlman
Foto: Stig-Görean Nilsson, Anders Fahlman Åsa Bäcklin / Hybrit 

Jernkontoret grundades 1747 som lösning på en djup kris. Gruvbrytningen och järn­tillverkningen hade kommit i gång på allvar under medeltiden och Sverige fick efterhand en dominerande roll i Europa. Men omvärlden kom i kapp och svensk bergshantering blev ekono­miskt pressad. Dessutom gick en allt större andel av vinsterna till köpmännen som handlade med järnet, på brukens och hyttornas bekostnad.
 
Då uppkom idén om att använda statens re­surser för stärka brukshanteringen. Jernkontoret bildades med uppdrag att fungera som bank till näringen, och krisen avhjälptes.
 
En annan uppgift var att stödja järnhante­ringen rent allmänt, och det är ett uppdrag som gäller ännu idag. 
– Just detta är en av framgångsfaktorerna för Jernkontoret. Vi finns här för våra medlems­företag och utvecklas hela tiden för att vara relevanta för dem, säger Annika Roos. vd för Jernkontoret.

Idag handlar mycket av Jernkontorets arbete om att stödja industrin i dess historiska omställ­ning i riktning mot fossilfri ståltillverkning, som tog avstamp för tio år sedan med den bransch­gemensamma visionen ”Stål formar en bättre framtid”.
 – Sedan dess har oerhört mycket hänt. Vi har bland annat det stora Hybrit­projektet som under 2021 producerade världens första fossilfria stål och som nu fortsätter utvecklingen mot in­dustriell skala. Och det pågår en otrolig utveck­ling bland alla svenska stålföretag där man hittar en strävan efter fossilfrihet i varje led i processen, säger Annika Roos som menar att stålindustrins gemensamma vision varit både framsynt och modig.
 
– Under de här åren har många modiga beslut fattats ute hos företagen.
 Annika Roos, uppväxt i Stockholm och civilin­genjör i teknisk fysik, tillträdde den prestigefulla tjänsten som vd för Jernkontoret i januari 2022 efter att ha tillbringat 35 år inom Sandvik­koncernen, de sista åren som global chef för företagets Powder­verksamhet.
 
– Det var kanske inte meningen att jag skulle stanna där så länge men Sandvik är ju ett sådant fantastiskt företag. I mitt jobb som vd för Jern­kontoret har jag nu möjlighet att ta tillvara på mina kunskaper och erfarenheter från Sandvik och kombinera dem med nya områden. I det här jobbet tror jag definitivt att det är en fördel att ha erfarenhet från branschen. 

Orginisation med experter 
Annika Roos beskriver Jernkontoret, med cirka 35 medarbetare, som en organisation bestående av experter på områden som är relevanta för stärkandet av stålindustrins konkurrenskraft.

 Mycket handlar om påverkansarbete av olika slag, både nationellt och på EU­nivå.
– För att diskutera, formulera och förankra stålindustrins ståndpunkter i olika frågor leder Jernkontoret råd inom ett antal områden med experter från både stålföretagen och från oss, berättar Annika Roos.
 
– Allmänt kan man säga att när ny lagstiftning som berör järn­ och stålindustrin är på gång så vill vi jobba proaktivt så att förslaget blir så bra som möjligt. Vår uppgift är att agera på ny lagstiftning och förklara för beslutsfattarna vad lagstiftningen skulle innebära. På senare tid har mycket arbete handlat om EU­lagstiftning fram­för allt inom miljöpolitiken, säger hon.

Även teknisk forskning är ett viktigt område för Jernkontoret.
 – På forskningssidan driver vi ett antal teknik­områden där vi tillsammans med stålbolagen arbetar med gemensamma aktiviteter och forsk­ningsprojekt i olika konstellationer. Forskningen bygger på företagens behov och är inriktad på att resultaten ska komma till praktisk använd­ning, berättar Annika Roos.

 En betydande del av forskningssidans arbete har i tio år utgjorts av det strategiska innova­tionsprogrammet Metalliska material som haft sitt programkontor på Jernkontoret. Program­ met, som har fått fina omdömen, närmar sig nu sitt slut och Jernkontoret står i begrepp att till­sammans med Svemin, Svenskt Aluminium och Gjuteriföreningen ansöka om de nya strategiska innovationsprogrammen som kallas Impact Innovation. 

Kompetensförsörjning
Ett annat verksamhetsområde för Jernkontoret gäller kompetensförsörjningen, som förstås är av största vikt för stålindustrin. Där handlar det inte bara om att arbeta för att lärosätena kan erbjuda relevanta utbildningar. Det gäller också att verk­ligen visa på attraktionskraften hos stålindustrin så att den lockar nya medarbetare.
 
Här spelar omställningen en viktig roll. Under­sökningar bland allmänheten visar att allt fler känner till den pågående omställningen inom järn­ och stålindustrin och uppfattar branschen i positiva termer. Därmed kan stålindustrin även bli mer attraktiv som arbetsgivare.  
– Stål är också ett sådant spännande mate­rial att arbeta med. Det finns så otroligt många legeringar med olika egenskaper. Det är faktiskt inte mycket i vardagen som skulle fungerar utan stålet, menar Annika Roos.
 
Även inom avdelningen för energi, miljö och hållbarhet pågår mycket arbete, inte minst på grund av den stora mängd lagstiftning, ofta på EU­nivå, som håller på att revideras. 
– Energifrågan är oerhört viktig. Vi behöver el­tillgång till konkurrenskraftiga kostnader i hela landet och inte bara i norr. I Sverige är vi ju faktiskt i stort sett fossilfria vad gäller el sam­tidigt som vi ser att det finns en efterfrågan på fossilfria produkter. Ju mer våra företag kan sälja av fossilfria produkter, desto större avtryck ger det även på klimatet. På så sätt ger ökad tillgång på el en vinst ur flera aspekter, säger Annika Roos.

 Handelspolitik är också en viktig uppgift för Jernkontoret, särskilt idag när så mycket oro råder i världen med krig, sanktioner, dumpning och motsättningar mellan länder.

 Annika Roos berättar om Jernkontorets enhet för bergshistorisk forskning som hon menar är unik. 
– Det är ett område där vi har stor kunskap 
och jag tror inte att man inom andra bransch­organisationer arbetar lika mycket med historiken. Bergshistoria är oerhört intressant eftersom den samtidigt är så förknippad med Sveriges historia och med svensk handels­ och exportpolitik genom århundradena.
 
– Här vill jag gärna trumma för några intressanta filmer på vår hemsida som vi tog fram inför vårt 275­årsjubileum förra året och som beskriver Sveriges bergshistoria och Jern­kontorets historiska roll, säger Annika Roos.
 
Hon nämner också Jernkontorets kommunikationsavdelning som arbetar med organisationens externa kommunikation. Avdelningen driver webbplatsen, tar fram årsberättelsen och svarar för olika kampanjer. Även evenemang som den årliga Ståldagen och Jernkontorets deltagande i Almedalen står på kommunikationsavdelningens agenda.
 
Det måste vara en spännande tid för hela stålbranschen idag?
 – Ja, verkligen. Och efter att ha jobbat en sådan stor del av mitt yrkesliv i stålbranschen så är det för mig personligen både spännande och roligt att nu också kunna vara med och driva på omställningen, säger Annika Roos. ■