Att guldpriset ökat lavinartat den senaste tiden och nu tangerar den magiska vallen 3500 dollar per troy-uns, beror i första hand på guldinköp från centralbankerna i ”en omfattande rörelse för att dedollarisera sina valutareserver”, skriver ekonomisajten Challenges.
Rusningen efter guld den senaste tiden är, generellt, kopplat till osäkerhet till följd av globala konflikter och oförutsägbarheten i president Donald Trumps många beslut med långtgående konsekvenser.
De senaste siffrorna från World Gold Council och FMI visar att den största köparen av guld är Polen, det vill säga Polens centralbank. Landet förvärvade 48,6 ton guld under första kvartalet 2025, nästan hälften av dess totala förvärv för hela 2024 (89,5 ton). Polens närhet till konflikten mellan Ryssland och Ukraina förklarar sannolikt varför landets centralbank fortsatt att bygga sina guldreserver i ännu snabbare takt än förra året, trots höga priser.
Kina var också mycket aktivt på guldmarknaden och handlade upp 12,8 ton av den gula metallen under första kvartalet 2025, långt ifrån de 224,9 ton som förvärvades under deras guldköpsrunda 2023.
Bland centralbankerna följs Polen av Turkiet (med förvärv av 74,8 ton), Indien (72,6 ton), Kina (44,2 ton) och Tjeckien (20,5 ton).
"Ryssland adderade också 3,1 ton guld till sina reserver, vilket är betydligt lägre än deras köp för tio år sedan. Landet har byggt upp sina reserver i flera år och ökat dem med mer än 1 750 ton mellan 2009 och 2019", säger Paul Hauffman från BestBrokers till Challenges.
Statistiken visar också, intressant nog, vilka centralbanker som har högst högsta andelen guld i sina reserver. Bolivia leder den ligan, med en andel på 96,5 procent (av totalt 22,5 ton). Venezuela kommer på andra plats med en andel på 89,9 procent (161 ton). Portugal är näst på listan med 84,7 % (382,7 ton).
Som jämförelse motsvarar USA:s guldreserver 78,6 % av landets totala valutareserver, enligt statistik sammanställd av BestBrokers.
