Kina har trappat upp handelskonflikten med Japan genom att frysa exporten av så kallade produkter med dubbla användningsområden till 20 japanska bolag och samtidigt sätta ytterligare 20 företag på en ny bevakningslista. Beslutet meddelades av det kinesiska handelsministeriet i tisdags och berör omedelbart dotterbolag till Mitsubishi Heavy Industries samt biltillverkarna Subaru och Hino Motors.
Peking motiverar åtgärden med att man vill bromsa Japans ”återmilitarisering” och påstådda ”kärnvapenambitioner”.
Bland de material som omfattas finns gallium, germanium, antimon och grafit samt sällsynta jordartsmetaller – råvaror som är avgörande för halvledare, elfordon, försvarssystem och energiteknik. Kina dominerar i dag den globala förädlingskapaciteten för flera av dessa material, vilket ger landet ett betydande geopolitiskt inflytande.
Försämrade relationer efter valet
De nya restriktionerna kommer kort efter att premiärminister Sanae Takaichi vunnit valet tidigare i februari. Under valrörelsen öppnade hon för en översyn av Japans pacifistiska konstitution.
Relationerna mellan Peking och Tokyo hade redan försämrats i november, när Takaichi beskrev en möjlig kinesisk invasion av Taiwan som ett existentiellt hot mot Japan och antydde att militärt våld skulle kunna övervägas som svar.
Att Kina skulle skärpa exportkontrollerna kom därför inte som en fullständig överraskning i Tokyo. Förra månaden aviserade Peking redan striktare regler. Akira Igata, chef för Economic Security Intelligence Lab vid Tokyos universitet, kallade de nya begränsningarna för ett ”sanningens ögonblick” för japanska företag som nyligen inrättat särskilda enheter för att hantera störningar i leveranskedjorna.
Djuphavet som strategisk reservplan
Som svar intensifierar Japan nu arbetet med att minska beroendet av kinesiska leveranser. En statligt stödd expedition lyckades nyligen hämta upp mineralrikt bottensediment från 6 000 meters djup i Stilla havet, nära Minamitorishima – en atoll cirka 1 900 kilometer sydost om Tokyo.Enligt japanska forskare innehåller sedimenten höga halter av sällsynta jordartsmetaller, däribland de tyngre grundämnena dysprosium, yttrium och terbium. Dessa är särskilt viktiga i högpresterande magneter och avancerad elektronik.
Japan är världens näst största konsument av sällsynta jordartsmetaller efter Kina. Regeringsföreträdare och forskare hävdar att fyndigheterna på havsbotten på sikt skulle kunna bli kommersiellt konkurrenskraftiga jämfört med traditionell gruvbrytning på land. De pekar också på att djuphavssedimenten uppges innehålla färre radioaktiva biprodukter än många landbaserade fyndigheter.
Samtidigt är storskalig djuphavsutvinning tekniskt komplicerad och kapitalkrävande. Thomas Kruemmer vid analysföretaget Rare Earth Observer betonar att projektet i nuläget inte främst handlar om kostnadskonkurrens.
– Detta är den sista utvägen, säger han. – De måste agera mycket snabbt. Det handlar inte längre om pris eller kostnad. Det handlar helt enkelt om: har du det eller inte?
Testproduktion planeras 2027
På kort sikt väntas djuphavsprojektet inte kunna kompensera för eventuella brister till följd av Kinas exportstopp. Japanska biltillverkare bedöms ha lager av sällsynta jordartsmetaller som räcker till högst årets slut.
En pilotfas planeras till början av 2027. Shoichi Ishii, tjänsteman vid regeringskansliet med ansvar för Minamitorishima-programmet sedan sju år, har meddelat att testet ska sikta på en daglig utvinning om 350 ton bottensediment. Försöket ska utvärdera ekonomisk genomförbarhet, avvattning, transport till fastlandet och vidare förädling.
Han uttrycker tillförsikt kring tidsplanen:
– Efter mars 2028 kan det bli en inköpskälla och bidra till leveranskedjan.
Hur snabbt Japan i praktiken kan skala upp produktionen och därmed minska sitt beroende av Kina återstår dock att se. Djuphavsgruvor är omstridda även av miljöskäl, och den tekniska risken är betydande. Men den strategiska pressen från Peking har gjort frågan akut i Tokyo.
Källa: German Mining News och internationell pressrapportering
Faktakoll
Sällsynta jordartsmetaller är en grupp om 17 grundämnen som används i allt från mobiltelefoner till militära system. Trots namnet är flera av dem relativt vanliga i jordskorpan, men svåra och kostsamma att utvinna och förädla.
