Europa har under större delen av 2020-talet legat i framkant när det gäller utvecklingen av vätgasbaserad järn- och ståltillverkning. Men den rollen är nu hotad. Enligt den USA-baserade analysorganisationen Institute of Energy Economics and Financial Analysis, IEEFA, håller momentumet på att förskjutas från Europa till Kina.
I en analys som refereras av branschtidningen Hydrogen Insight varnar IEEFAs ledande stålanalytiker Simon Nicholas för att Europas mest uppmärksammade gröna stålprojekt har börjat vackla ekonomiskt. Resultatet kan bli att Kina tar över ledartröjan, på samma sätt som tidigare skett inom elbilar, solceller och batterier.
– Det är inte otänkbart att europeiska stålbolag i framtiden använder kinesisktillverkad teknik för direktreducerat järn, säger Simon Nicholas i analysen.
Svenska Stegra i ekonomisk motvind
Kärnan i IEEFAs resonemang är problemen hos det svenska bolaget Stegra, som bygger en vätgasbaserad stålindustri i norra Sverige. Projektet är dimensionerat för en årlig produktion på 2,5 miljoner ton stål och är utrustat med elektrolysörer på sammanlagt 700 megawatt.
Enligt bolaget är omkring 60 procent av projektet färdigställt. I oktober förra året tvingades Stegra dock ta in ytterligare 975 miljoner euro i finansiering, motsvarande cirka 15 procent av de totala byggkostnaderna.
Kort därefter rapporterade Financial Times att finansieringsgapet vuxit från 500 miljoner euro till 1,5 miljarder euro, samtidigt som långivare uppges bli allt mer oroliga för bolagets finansiella stabilitet.
– Stegras svårigheter är bara ett exempel på en bredare inbromsning i europeiska stålbolags satsningar på direktreducerat järn och vätgas, säger Nicholas.
Han pekar även på att ambitionerna hos flera stora aktörer, däribland ArcelorMittal och Thyssenkrupp, har försenats, bantats eller i vissa fall lagts på is.
Kina skalar upp – med västerländsk teknik
Samtidigt sker en snabb utveckling i Kina. Ståljätten Baowus dotterbolag Baosteel har nyligen integrerat en anläggning för direktreducerat järn med en kapacitet på 1 miljon ton per år i sitt stora stålkomplex i Zhanjiang. Bolaget beskriver satsningen som landets första ”nära nollutsläppslinje” för stålproduktion.
Enligt Hydrogen Insight återstår dock steg innan produktionen kan betraktas som nästan utsläppsfri. Vätgasen som används kommer i dagsläget huvudsakligen från koksugnsgas, inte från förnybara eller lågkoldioxidbaserade källor.
Trots detta menar IEEFA att Kinas snabba uppskalning öppnar för framtida dominans även inom grönt stål.
– Till skillnad från solenergi, elbilar och batterier bygger Baosteels anläggning än så länge på västerländsk teknik, säger Nicholas. Utrustningen för direktreducerat järn kommer från italienska Tenova och Danieli. Men Kinas teknologiska dominans har ofta byggts genom att västerländska bolag uppmuntrats att dela teknik i utbyte mot marknadstillträde.
EU-regler kan gynna kinesiskt stål
Samtidigt trappar Kina upp sin produktion av vätgas, vilket ger stålbolagen incitament att utveckla vätgasbaserad tillverkning. Enligt Nicholas kan detta få konsekvenser även för EU:s klimatpolitik.
– Om stål producerat med vätgas i Kina exporteras till EU kan det undvika höga avgifter inom EU:s gränsjusteringsmekanism för koldioxid, CBAM, säger han.
I Europa har Stegra dessutom fått se delar av det statliga stödet utebli. Den svenska regeringen har nekat 128 miljoner euro av ett tidigare utlovat bidrag på 265 miljoner euro, eftersom stålet inte bedöms vara helt koldioxidfritt. Viss användning av kol krävs för att uppnå nödvändig hållfasthet i höghållfast stål.
Bolaget har tecknat leveransavtal på fem till sju år som motsvarar cirka 60 procent av den framtida produktionen. Samtidigt har planerna på en galvaniseringsanläggning skjutits upp, vilket väcker frågor om leveranser till kunder som Volvo kan ske enligt plan.
Fakta:
IEEFA är en oberoende analysorganisation med fokus på energi och finans. Direktreducerat järn används som alternativ till masugnsprocessen och kan i teorin minska utsläppen kraftigt, men tekniken är fortfarande kostsam och beroende av stora mängder energi och vätgas.
Källor:
Hydrogen Insight, Institute of Energy Economics and Financial Analysis, Financial Times
