Uranförekomster i Grönlands berggrund försvårar utvinningen av sällsynta jordartsmetaller och andra strategiska mineraler. Samtidigt ifrågasätter en dansk expert om storskalig gruvbrytning på ön överhuvudtaget kan bli ekonomiskt lönsam.
Grönlands mineralresurser har på senare tid hamnat i centrum för amerikansk geopolitik och råvarustrategi. USA och flera EU-länder vill minska beroendet av Kina när det gäller kritiska metaller, men de geologiska och politiska förutsättningarna på Grönland gör utvecklingen osäker.
Grönland är i dag i hög grad beroende av fiske som huvudnäring. Landets namn på inuiternas språk är Kalaallit Nunaat. Trots att betydande mineralfyndigheter har varit kända i decennier har utvinningen hittills varit begränsad.
Uranförbud bromsar projekt
Ett centralt hinder är att många fyndigheter av sällsynta jordartsmetaller också innehåller uran. Den grönländska lagstiftningen begränsar uranbrytning, vilket i praktiken stoppar flera planerade projekt. Att separera metallerna från uran kan bli tekniskt och ekonomiskt komplicerat.
Enligt en dansk råvaruexpert som uttalat sig i samband med rapporteringen är lönsamheten osäker även om politiskt intresse och investeringar ökar.
– Det är inte alls säkert att gruvdrift på Grönland är ekonomiskt hållbar. Transportkostnader, klimatförhållanden och begränsad infrastruktur gör projekten dyra, säger experten i artikeln.
Samtidigt kräver miljölagstiftning och lokalt motstånd omfattande tillståndsprocesser. Detta kan fördröja eller stoppa projekt även när efterfrågan på metallerna är hög.
Geopolitik och råvarubehov
USA har de senaste åren visat ökat intresse för Grönlands naturresurser. Sällsynta jordartsmetaller används i elektronik, försvarsindustri och energiteknik. Trots detta kvarstår osäkerhet kring investeringar.
För Grönland handlar frågan också om ekonomisk självständighet. Gruvdrift ses av vissa som ett sätt att bredda ekonomin bort från fisket, men riskerna är betydande.
Liknande utmaningar finns i andra delar av världen. I Sverige har planerade projekt för sällsynta jordartsmetaller mött kritik på grund av miljöfrågor och höga kostnader. I Tyskland saknas i stor utsträckning egna fyndigheter, och landet är i stället beroende av import och återvinning. EU försöker samtidigt stärka den inhemska produktionen, men projekten är ofta dyra och politiskt känsliga.
Kombinationen av uran i malmen, höga investeringskostnader och osäker avkastning gör att flera analytiker tvivlar på att Grönland snabbt kan bli en stor producent av kritiska metaller. Den strategiska betydelsen är tydlig, men vägen till lönsam gruvdrift är långt ifrån säker.
Källa: Finländska tidningen Maaseudun Tulevaisuus
