Ett gruvbolag som planerar en underjordisk gruva i det skyddade myrområdet Viiankiaapa i Sodankylä förhandlar med ett stort antal markägare om att köpa upp mark. Syftet är att kunna kompensera de naturingrepp som gruvan väntas orsaka.
Det är det brittiskägda bolaget Sakatti Mining som vill bryta koppar och nickel i området norr om Sodankylä. Den planerade gruvan skulle delvis ligga under det Natura-skyddade myrkomplexet Viiankiaapa, ett av de större aapamyrsområdena i finska Lappland.
Bolaget behöver få kontroll över mark som kan restaureras till myr för att väga upp skadorna på naturen. Förhandlingar pågår nu om över 1 000 hektar, främst dikade myrar som tidigare torrlagts för skogsbruk men som inte blivit särskilt värdefulla som produktionsskog.
– Situationen varierar mellan markägare, men det går ganska bra framåt. Utifrån det nuvarande förhandlingsläget bedömer jag att det finns intresse för att sälja, säger vd Pertti Lamberg enligt Yle.
Inga affärer har ännu genomförts. Bolaget hade också velat köpa mark av Finlands statliga skogsmyndighet Metsähallitus, men myndigheten ville inte sälja. Hur stor budget som avsatts för markköpen uppges inte, men enligt Lamberg rör det sig om betydande summor.
Tillstånd kräver omfattande kompensation
För att få tillstånd att bedriva gruvverksamhet i ett Natura-område krävs en särskild undantagslicens. En sådan kan bara ges om projektet anses vara av mycket stort allmänintresse och om det saknas alternativ.
Gruvbolaget hänvisar till att koppar och nickel är råvaror som EU vill bli mer självförsörjande på. Samtidigt har Finland bara beviljat ett enda undantag från Natura-skyddet tidigare. I fjol gav regeringen klartecken till ett projekt för översvämningsskydd i Kokemäenjoki. Två ansökningar har avslagits.
I Europa har undantag beviljades i flera fall, särskilt i Tyskland, men kraven är hårda.
Om Sakatti Mining inte kan visa att skadorna på naturen kompenseras tillräckligt, kan regeringen inte bevilja något undantagstillstånd.
Myrar ska restaureras under 30 år
Bolaget trodde tidigare att kompensationen kunde ske genom att skydda en annan orörd myr. Men enligt miljöministeriet måste kompensationen i stället ske genom att restaurera redan försämrade myrar och genom att följa en detaljerad beräkningsmodell.
Arbetet bygger på så kallade habitathektar, där naturvärden mäts och följs upp under 30 år. Metoden har utvecklats i forskningsprojektet Boost.
– I Finland är angreppssättet mycket grundligt. Hittills har kompensation riktats mot små områden, men nu talar vi om en helt annan storleksklass, säger Lamberg.
Varje område måste analyseras noggrant, bland annat hur växtarter utvecklas över tid. Processen beskrivs som mer arbetskrävande än bolaget först trodde.
Tidspress inför beslut
Bolaget måste få klarhet i markköpen under våren och ta fram en färdig kompensationsplan. Den ska ingå i den regionala planeringen för gruvan och kräver i slutändan ett regeringsbeslut.
Skogsägarorganisationen Metsä-Lappi (Skogs-Lappland) utreder samtidigt det ekonomiska värdet av de områden som kan bli aktuella. De består av en blandning av dikade myrar, naturmyrar och skogsmark. Priserna varierar kraftigt beroende på virkesvärde.
När planen väl är klar ska den granskas av tillstånds- och tillsynsmyndigheter samt Metsähallitus Naturtjänster.
Från början hävdade bolaget att gruvan inte skulle hota naturvärdena i Viiankiaapa. Men enligt konsultutredningar, Metsähallitus och Lapplands närings- och miljöcentral skulle projektet ändå försämra flera skyddade naturtyper och växtarter i området.
Planerna har därför blivit en symbolfråga för hur långt myndigheter är beredda att gå för att tillåta gruvbrytning i skyddad natur – samtidigt som efterfrågan på metaller till industrin ökar.
Källa: Yle.
