Text: Simon Matthis
Att det skulle braka loss ett storkrig i Mellanöstern i början av året var nog få som räknade med, låt vara att det inte heller var helt oväntat – USA och Israel har ändå legat i luven med Iran i mer än ett halvt sekel. Överrumplade verkar däremot alla ha blivit av de omedelbara och dramatiska makroekonomiska konsekvenserna - Irans blockad av Hormuzsundet har satt hela världsekonomin i gungning och tagit råvaruhandeln som gisslan.
Frågan är om ens Vita huset räknade med det. Som dominobrickor har den ena efter den andra sektorn – transportsektorn, livsmedels- och förpackningsindustrin, aktiemarknaden - dragits med i fallet. Och allt började med blockaden av Hormuzsundet, där en betydande del av världens olje- och gasleveranser passerar.
Men Persiska viken är inte bara ett nav för olje- och gasproduktion. Här ligger också några av världens största aluminiumsmältverk, vilket inte är en slump eftersom den energiintensiva aluminiumindustrin kräver tillgång till billig energi.
Dessa anläggningar som ligger i Qatar respektive Förenade Arabemiraten är nu helt utslagna, bombade av Iran med missiler och drönare, vilket har fått aluminiumpriset att skjuta i höjden och lett till merkostnader för fordons- och byggindustrin bland annat.
Andra råvaror som helium och svavel tillverkas som biprodukter vid olje- och gasraffinaderierna. När deras försörjningskedjor stryps blir andra industrier lidande, som tillverkningen av halvledare och optisk fiber som är helt beroende av helium. Den lilla gulfstaten Qatar, numera helt ”instängd” innanför Hormuzsundet, står nämligen för tredjedel av världens produktion av denna ädelgas.
Kriget har också fått den direkta effekten att LKAB har tvingats ställa in järnmalmstransporter till kunder i det krigsdrabbade området, med miljarder i förlorade intäkter. Bara i mars räknar LKAB med att ett tapp på 700 miljoner kronor. Generellt drivs dessutom maskinparken i järnmalmsgruvor till stor del med diesel, vilket gör dem särskilt sårbara för höga oljepriser. Enligt råvaruanalysföretaget Global Data är gruvor dock mindre drabbade av krigets effekter än smältverk och bearbetningsanläggningar. Dessa är mer känsliga för störningar i energitillgången, import av råvaror och logistikkedjor, även om ”uppströmsutvinningen förblir jämförelsevis lite påverkad”.
Vad krisen i Mellanöstern visar med all tydlighet är hur sårbar världsekonomin är för väldigt regionala störningar i leveranskedjorna. Men måste det vara så? Något liknande hände efter Rysslands invasion av Ukraina, då stora delar den tunga industrin i kontinentala Europa slogs ut när de ryska gaskranarna stängdes av, till synes omedveten om sin egen sårbarhet. Ett par år tidigare var det pandemin som slog ned med full kraft i andra sektorer, restaurang- och eventbranschen till exempel som snart stod på ruinens brant, lika oförberedd den på olika sorters störningar i ekonomin.
Det är lätt att vara efterklok, men jag tror att denna brist på beredskap, som upprepas gång på gång och som säkert speglar en ökad sårbarhet för störningar i de globala och allt sammanvävda och komplicerade leveranskedjorna, inte är något oundvikligt. Det går att förbereda sig.
Även om politiker talar sig varma för resiliens och självförsörjande är det nog alltjämt motsatsen till det som predikas i det tysta. Lean production. Den så kallade Toyotamodellen, med sitt fokus på låga lager, tillverkning just-in-time och att bekämpa slöseri, förför nog fortfarande många branscher som ett universalrecept på framgång. Men modellen kommer till korta under globala kriser som den vi nu bevittnar eftersom den visat sig vara både kortsiktig och extremt sårbar för störningar i logistikkedjorna. Den är själva motsatsen till robust resiliens, som nu mer än någonsin framstår som en nödvändighet.
Ett konkret sätt att bygga resiliens är att elektrifiera maskinparken i gruvor. Det är en pågående trend, först förestavat av utsläpps- och miljömål, men i dag kan den också motiveras av att minska industrins överdrivna beroende av volatila och oberäkneliga energikällor, som fossila bränslen har visat sig vara.
