Nya geologiska 3D-modeller som Sveriges geologiska undersökning (SGU) tagit fram över berggrunden i Riddarhyttans malmfält i Bergslagen visar att det finns ”förutsättningar att hitta fler malmfyndigheter där”. Det framgår av ett pressmeddelande. Området är känt för sina järn- och kopparfyndigheter men innehåller även kobolt, molybden och sällsynta jordartsmetaller.
Området omfattar de nedlagda gruvorna Bäckegruvan, Östergruvan, Stora Bastnäsgruvan, Källfallsgruvan och Persgruvan. Dessa mineraliseringar innehåller förutom järn, koppar, guld och metaller som kobolt, molybden och REE (sällsynta jordartsmetaller)
– Många aktörer har varit verksamma där ända sedan 1400-talet för att bryta malm. Den sista gruvan stängdes 1979, men prospekteringen har aldrig upphört. Nu har vi för första gången använt alla tillgängliga data från tidigare undersökningar och kombinerat kartor, borrkärnor, geofysik och geokemi för att skapa geologiska 3D-modeller, säger statsgeolog Stefan Luth i pressmeddelandet.
De nya 3D-modellerna bygger på borrhålsdata och information från olika prospeketeringsbolag och SGU. Genom att kombinera dessa har SGU kunnat förbättra den befintliga geologiska kartan från 1980‑talet och skapa detaljerade modeller av hur fyndigheterna ser ut på djupet.
Arbetet visar även vilka volymer som tidigare brutits ut och vilka som kan utgöra ”potentiella restmalmer”.
Totalt har över 336 borrningar bearbetats, med en totalt längd på över 43 kilometer, och lagrats in i modellen. Modellerna visar mineraliseringarna ner till cirka 500 meters djup.
– Vår slutsats är att Riddarhyttan‑området är en stor skjuvzon, eller ett högdeformationsbälte, där en tjock mineraliserad horisont har vikts flera gånger. Att känna till områdets strukturella deformationsmönster i tre dimensioner gör det mycket lättare att förutsäga var fler av de olika malmfyndigheterna kan finnas, säger Stefan Luth.
