Laiva Golds guldgruva i Brahestad befinner sig i sin djupaste kris hittills. Efter flera år av miljöproblem och ekonomiska svårigheter har finska myndigheter dragit tillbaka gruvans miljötillstånd, och nu har även förvaltningsdomstolen gett myndigheterna rätt.
Gruvans produktion har stått stilla i över fyra år och framtiden är osäker. Trots det hoppas bolaget fortfarande kunna starta verksamheten igen.
I april slog Vasa förvaltningsdomstol fast att miljötillstånden ska återkallas. Domen är ännu inte slutgiltig, men experter bedömer att möjligheterna att få beslutet ändrat är små.
– Motiveringarna är konsekventa och jag ser det som ganska osannolikt att högsta förvaltningsdomstolen skulle bevilja prövningstillstånd i det här fallet, säger miljörättsprofessorn Kai Kokko vid Helsingfors universitet till Yle.
Gruvbolaget tänker ändå överklaga.
– Vi är mycket besvikna över domstolens beslut. Alla våra välgrundade synpunkter har inte beaktats, säger gruvchefen Jim Jackson i en kommentar till Yle.
Lång rad av miljöproblem
Myndigheterna anser att bolaget under lång tid har brutit mot villkoren i miljötillståndet och inte genomfört nödvändiga åtgärder trots upprepade varningar.
Enligt domstolen handlar det om både långvariga och allvarliga överträdelser.
Särskilt allvarliga har problemen kring gruvans sandmagasin och dammsäkerhet varit. Ett av gruvans avfallsbassänger blev fullt redan för åtta år sedan och skulle enligt tidigare tillstånd ha täckts över med jordmassor. Det skedde aldrig.
När vatten började samlas i bassängen tvingades förorenat vatten hösten 2020 pumpas vidare till ett annat avfallsområde som en nödlösning – något som skedde i strid med miljötillståndet.
Myndigheterna varnade för att ett dammbrott kunde ha spridit tungmetaller och arsenik till stora naturområden.
Dokumentet visar också att Laiva Gold fick särskilda tillsynsbrev om problemen redan hösten 2023. Först förra året täcktes bassängen över.
Även vid ett annat avfallsområde har myndigheterna upptäckt problem med dammkonstruktionerna. Tidigare ägaren Otso Gold hann aldrig färdigställa dammarna, och enligt myndigheterna åtgärdade inte heller Laiva Gold bristerna inom utsatt tid.
Dessutom har förhöjda cyanidhalter uppmätts i grundvattnet nära området. Under hösten 2024 låg nivåerna visserligen inom gränsvärdena, men övervakningen fortsätter fortfarande.
Staten fick betala elen
Konflikten mellan bolaget och myndigheterna har pågått länge. Gruvans tillsynsansvarige Juha Kangaskokko vid tillstånds- och tillsynsmyndigheten beskriver situationen som allt mer ohållbar.
Enligt honom genomfördes synliga förbättringar endast i begränsad omfattning trots återkommande anmärkningar från myndigheterna.
Vintern 2023 blev situationen så allvarlig att staten återigen fick ta ansvar för elförsörjningen till gruvområdet för att undvika större risker.
Trots det fick bolaget ytterligare tid att ordna nya elavtal, men sommaren 2024 satte myndigheterna stopp.
Laiva Gold hävdar däremot att de största problemen skapades under tidigare ägare och att bolaget nu orättvist hålls ansvarigt för gamla misstag.
– Vi anser det djupt orättvist att vi straffas för tidigare ägares brister, säger Jim Jackson.
Bolaget menar också att någon verklig akut miljörisk inte funnits under deras tid som ägare och att flera problem höll på att åtgärdas innan tillstånden drogs tillbaka.
Guldpris ger nytt hopp
Trots den juridiska och ekonomiska krisen vill Laiva Gold fortfarande återstarta verksamheten. Bolaget hänvisar bland annat till det höga guldpriset och en förbättrad finansiering.
– Med dagens guldpris skulle gruvan kunna vara mycket lönsam. Vårt mål är att få igång verksamheten så snabbt som möjligt, säger Jackson.
Men processen kan dra ut på tiden. Ett nytt rättsärende kan enligt bedömare pågå i upp till två år.
Samtidigt är framtiden för hela projektet fortfarande oviss. Om miljötillståndet slutligen återkallas fullt ut kan gruvan i stället tvingas stängas permanent och saneras.
Fallet har blivit ännu ett exempel på de växande konflikterna kring gruvprojekt i Norden, där miljörisker, dammsäkerhet och hantering av gruvavfall har fått allt större uppmärksamhet efter flera internationella dammolyckor och ökade krav från myndigheter.
Källa: Yle
