Inom det strategiska innovationsprogrammet Metalliska material satsas nu nära 26 miljoner kronor i nya forskningsprojekt i programmets årliga programövergripande utlysning. Fem nya forskningsprojekt har beviljats stöd av den svenska innovationsmyndigheten Vinnova.
Syftet med den årliga programövergripande utlysningen är att erbjuda möjlighet till finansiering av forskningsprojekt som bidrar till Metalliska materials resultat- och effektmål, men som inte har passat in i innovationsprogrammets andra utlysningar.
– Årets programövergripande utlysning lockade många bra projektförslag. I den utlysningen väger industrins intresse och engagemang särskilt tungt, och de fem projekt vi kunde bevilja är riktigt angelägna, så vi hoppas att de kommer att bidra till att stärka industrins konkurrenskraft, säger Gert Nilson, Programchef för Metalliska material.
De beviljade projekten är:
Klimatsmart högpresterande aluminiumplåt (KlimAI)
Projektet KlimAl syftar till att möjliggöra användningen av återvunnen aluminium i plåt.
Additivt tillverkade metallverktyg – nästa steg inom hållbart jordbruk (AMjord)
Projektet AMjord syftar till att öppna en ny, stor bransch för metallisk additiv tillverkning, jordbrukssektorn, mer specifikt den utrustning som används för jordberedning.
Mot bättre kontroll av mikrostruktur i stålgjutning via robust beräkningsverktyg (MICAST III)
I ett tidigare Vinnovaprojekt utvecklades för svensk stålindustri ett lättanvänt integrerat beräkningsverktyg, MICAST, som kan förutsäga utvecklingen av mikrostruktur och defekter vid gjutning av stål. Detta nya projekt, MICAST III, kommer att vidareutveckla MICAST för att möta fler behov från svensk stålindustri.
Framtidens rörriktning (FRÖRIKT)
Projektet FRÖRIKT ska möjliggöra styrning av dimensions- och formförändring vid riktning av rör. Detta syftar till att minska kassationer och öka precision i leveranser till kunder.
Oxide formation in electric heating and hydrogen combustion heating (OXELHY)
Målet med projektet OXELHY är att visa på styrkor och möjligheter med att använda elektrisk värmning eller väteförbränning jämfört med konventionella metoder för att främja en mer resurseffektiv och koldioxidneutral ståltillverkning.