IVA förordar ökat samarbete med andra mineralrika länder

IVA efterlyser ökad ambition inom forskning och innovation för metaller och gruvor. Arkivbild.

Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA) efterlyser i en färsk rapport ökat samarbete med mineralrika länder för att säkra Sveriges och EU:s råvaruförsörjning. IVA menar att Sverige visserligen är en viktig gruvnation, men att landet behöver tillföra mer kompetens, forskning och innovation till gruv- och smältverksindustrin.

Rapporten är den första av flera planerade från IVA:s projekt Vägval för metaller och mineral. Huvudfrågan för projektet är hur Sverige och Europa på ett hållbart sätt ska säkerställa tillgången på metaller och mineral.

– Sverige måste agera nu för att möta den explosionsartade efterfrågan på kritiska metaller och mineral. Vi har en unik position med stora mineraltillgångar, ett energisystem med lågt klimatavtryck och världsledande gruvkluster. Svensk gruvindustri kan spela en viktig roll både för vår egen och EU:s försörjning av kritiska råvaror. Men det krävs också nya samarbeten med mineralrika länder och en ökad ambition inom forskning och innovation, säger Magnus Ericsson, IVA-ledamot och ordförande för arbetsgruppen i ett pressmeddelande.

Här är några av de åtgärder som IVA föreslår för att möta energiomställningens ökade efterfrågan på metaller och mineral:

”Öka ambitionerna inom forskning och innovation. Samverkansforskning har varit en viktig del i att bygga svensk gruvnärings konkurrenskraft, men det tar för lång tid att gå från idé till praktisk tillämpning. Det krävs insatser för innovativ prospektering, anrikning, utvinning och förädling med särskilt fokus på de kritiska metallerna som krävs för en grön omställning. Gruv- och mineralnäringen behöver mer tillgång till forskningsmedel för såväl grundforskning som tillämpad forskning.

- Det räcker inte att enbart ha producerade gruvor i Sverige för att säkra försörjningen av metaller och mineral. Det är också nödvändigt att ha tillgång till de olika förädlingssteg som krävs för att framställa den rena metallen och i förlängningen exempelvis batterier eller magneter. Detta kommer att kräva samordnade och kraftfulla satsningar inom EU på forskning och innovation samt investeringar i nya anläggningar.

- Det behövs forskning kring de miljömässiga och socioekonomiska förutsättningarna för att en hållbar gruvindustri ska kunna utvecklas. Frågor om konkurrerande markanvändning är centrala.

Europa kan heller inte förlita sig på en fungerande global handel för att tillgodose behoven. För att minska sårbarheten i leveranskedjorna bör EU ingå nya strategiska samarbeten med länder, inom eller utom EU, som antingen har mineraltillgångar, förädlingsprocesser eller tillverkning av strategiska komponenter. Sverige som ett globalt ledande gruvland har särskilt bra förutsättningar för att bidra till sådan samarbeten.

 -Vi måste öka vår kunskap om Kina. Kina är en global ledande producent och konsument av kritiska metaller och mineral. Kinas mineralberoende och mineralpolicy har en betydande påverkan på den globala marknaden. En utökad kunskap om Kinas mineralberoende och mineralpolicy kan bidra till att Sverige och EU kan utforma en råvarupolitik baserat på fakta om Kinas och våra egna behov.”