Simandous järnmalmsprojekt i Guinea – en kamp mot tiden och utmaningar

Företaget Rio Tinto förväntar sig nu att produktionen kan starta i oktober 2025, med en målsättning att nå en produktion på 60 miljoner ton per år inom 30 månader. Foto: Company Rio Tinto Group

Simandou, världens största ännu outnyttjade fyndighet av högkvalitativ järnmalm, beläget i Guinea, har varit föremål för årtionden av förseningar. Projektet har drabbats av politisk instabilitet, ägarskapstvister och korruptionsanklagelser, vilket har gjort det till ett exempel på misslyckad resursutvinning. Trots detta tyder nya framsteg på att utvecklingen äntligen kan vara på väg att starta.

Efter långa förhandlingar har Rio Tinto, en av de involverade gruvjättarna, meddelat att produktionen kan inledas ett år tidigare än väntat tack vare en överenskommen logistikplan. Detta efter decennier av konflikter, rättsliga utmaningar och regeringskrav på projektändringar som bromsat projektet.

Transporten en stötesten

Simandous reservat delas nu mellan två konsortier. Den ena halvan kontrolleras av Simfer-konsortiet, där Rio Tinto och Chinas Chalco Iron Ore Holdings (CIOH) ingår. Den andra halvan styrs av Winning Consortium Simandou (WCS) som inkluderar Singaporebaserade Winning International Group och andra aktörer. En stor del av den utvunna malmen planeras att skeppas till Kina, som står för en betydande del av världens stålproduktion.

Transporten av järnmalmen har varit en stötesten. Guinea har insisterat på att malmen ska exporteras från en guineansk hamn, vilket kräver byggandet av en lång järnväg genom Simandoubergen. Detta kräver konstruktion av 235 broar och mer än 24 km tunnlar. Efter enighet mellan de två konsortierna bildades Compagnie du Transguinéen (CTG) för att hantera logistiken.

Afrikas mest kapacitetsstarka tunga transportlinje

Rio Tinto förväntar sig nu att produktionen kan starta i oktober 2025, med en målsättning att nå en produktion på 60 miljoner ton per år inom 30 månader. WCS har samma mål, vilket innebär att den sammanlagda produktionen skulle uppgå till 120 miljoner ton per år. Detta skulle göra järnvägen till Afrikas mest kapacitetsstarka tunga transportlinje.

Trots framstegen har projektet mött kritik från miljö- och människorättsgrupper. Bland annat har det framförts oro för att gruvan kommer att hota lokala samhällens tillgång till mark och vatten och tvinga människor att omlokaliseras eller förlora åkermark.

Påverkar schimpanser

En utredning av Reuters 2021 fann även att byggandet av järnvägen påverkar schimpanser som lever längs den planerade ruttens sträckning.

Trots utmaningarna är Simandous järnmalm attraktiv för ståltillverkare som söker högkvalitativ malm för produktionsmetoder med lägre utsläpp. Guinea har under en tid styrts av en militärregim sedan 2021, och det finns inga garantier för långsiktig politisk stabilitet, vilket kan påverka investeringarnas framtid. Projektets framgångar och utmaningar är ett tydligt exempel på komplexiteten i att utnyttja naturresurser i politiskt instabila regioner.

Källa: African Business