Bodens jätteprojekt i gång – men vätgasdriften dröjer till 2026

Elektrolysörer installeras vid Stegras anläggning för grönt stål i Boden
Foto: Stegra
Elektrolysörer installeras vid Stegras anläggning för grönt stål i Boden Foto: Stegra

Den svenska stålsatsningen Stegra har installerat de första 200 megawatt av elektrolysanläggningar i Boden, där bolaget bygger en av världens mest omfattande industrier för grönt stål. Projektet omfattar totalt 740 megawatt förnybar vätgasproduktion, som ska användas för direktreducerat järn (DRI) och vidare förädling i en ny stålverkssatsning.

Men även om den första ståltillverkningen planeras till nästa år kommer inte vätgasbaserat järn att användas i början. Bolaget bekräftar för Hydrogen Insights reporter Rachel Parkes att anläggningen i stället inleder med skrotbaserad produktion i sina ljusbågsugnar.

– När de två ljusbågsugnarna fungerar stabilt kommer vi att starta vätgas- och järnproduktionen. Uppskalningen kommer sannolikt att ta tid, eftersom det alltid är komplext att starta en industriell verksamhet av den här storleken, säger en talesperson för Stegra till Parkes.

37 moduler planeras fram till 2026

De installerade modulerna levereras av tyska Thyssenkrupp Nucera, som byggt dem i sin fabrik i Tarragona i Spanien. Totalt ska 37 stycken på vardera 20 megawatt installeras i Bodens vätgashall, med en takt på ungefär en modul i veckan. Om tidsplanen håller är hela kapaciteten på 740 megawatt på plats i mars 2026.

Modulerna saknar dock ännu själva elektrolyscellerna, den så kallade stacken. Dessa kommer att installeras först när bolaget närmar sig driftstart. Enligt planerna sker det tidigast i slutet av 2026, då Stegra siktar på kontinuerlig drift av både vätgas- och ståltillverkningen.

Europas största vätgasprojekt

Stegra planerar alltså en gradvis uppskalning: först skrotbaserad ståltillverkning i ljusbågsugnarna, därefter införande av vätgas och direktreducerat järn.

När anläggningen i Boden når full drift kommer den att bli den största i Europa med god marginal. Näst störst väntas tyska RWE:s GET H2 Nukleus på 300 megawatt bli, följt av Air Liquides Normand’Hy i Frankrike och Shells Holland Hydrogen I i Nederländerna, båda på 200 megawatt.

Stegras planerade kapacitet för grönt stål är 2,5 miljoner ton per år, och bolaget har redan sålt hälften på sjuåriga kontrakt. Avtalen är indexerade till internationella stålpriser och inkluderar ett prispremium på 20 till 30 procent, bland annat på varmvalsad plåt, kallvalsad plåt och galvaniserat stål.

På längre sikt vill Stegra fördubbla produktionen till fem miljoner ton per år, vilket skulle placera Bodenprojektet i en internationell topposition.

Ett steg i industrins omställning

Projektet i Boden är en del av en större våg av satsningar på fossilfri stålproduktion i Norden. Sverige pekas i internationella analyser ofta ut som en föregångare, tack vare god tillgång till fossilfri el, järnmalm och politiskt stöd för gröna investeringar.

Grönt stål – framställt genom att ersätta kol med vätgas i reduktionsprocessen – anses avgörande för att minska utsläppen i en av världens mest koldioxidintensiva industrier. Stålindustrin står globalt för omkring sju procent av de totala koldioxidutsläppen.

Att Stegra nu installerat de första elektrolysmodulerna är därför ett viktigt steg, även om den faktiska vätgasdriften dröjer. Förhoppningen är att Bodenprojektet på sikt ska bli en modell för storskalig fossilfri stålproduktion i Europa.

Källa: Hydrogen Insight