En omfattande miljöutredning om den nedlagda blygruvan i Korsnäs i finländska regionen Österbotten har nu publicerats. Den mer än 300 sidor långa rapporten visar att området i nuläget inte bedöms utgöra någon direkt risk för människors hälsa eller miljön. Samtidigt väntas utsläpp av metaller till omgivande vatten fortsätta under mycket lång tid.
Rapporten bygger på fältstudier och uppföljningsmätningar som genomfördes mellan 2022 och 2024. Undersökningen är en del av projektet KAJAK, där Finlands tillstånds- och tillsynsmyndighet kartlägger miljö- och hälsorisker vid övergivna gruvavfallsområden som saknar ansvarig ägare.
Utredningen har genomförts av konsultföretaget Ramboll Finland Oy.
– Baserat på resultaten, observationerna och riskbedömningen orsakar området kring den gamla blygruvan i nuläget ingen skada på miljön eller människors hälsa. Det finns därför inget akut behov av sanering, säger Ramboll Finlands projektledare Hanna Tolvanen i ett pressmeddelande.
Tungmetaller finns kvar i gruvavfallet
Forskarna analyserade bland annat halter av tungmetaller i gruvavfall, jord, sediment, ytvatten och grundvatten. Även svampar i området undersöktes, liksom metallhalter i fisk som lever i den vattenfyllda dagbrottsgropen.
Dessutom mättes radioaktiv strålning från både gruvavfall och vatten.
Trots att området inte bedöms innebära någon akut risk finns det betydande mängder tungmetaller i avfallet. Därför rekommenderar rapporten att besöksförbudet på gruvområdet ska fortsätta gälla.
Rapporten föreslår också att plockning av bär och svamp förbjuds i områden där gruvavfall finns. På östra sidan av dagbrottet finns dessutom ett rasriskområde som bör spärras av med stängsel.
Metallbelastning kan fortsätta i årtionden
Enligt riskbedömningen kommer metallbelastningen på närliggande ytvatten sannolikt att fortsätta på ungefär samma nivå som i dag under många decennier – möjligen till och med i flera hundra år.
På lång sikt kan gruvavfallet bilda surt lakvatten, vilket i sin tur kan öka mängden metaller som transporteras ut i havet via diken och avrinning från området.
Samtidigt innehåller berggrunden i Korsnäs naturligt mineralet kalcit, vilket kan bidra till att neutralisera surt vatten och därmed dämpa metallutsläppen.
– Rapporten rekommenderar att övervakningen av ytvatten i området fortsätter för att säkerställa att miljön förblir i balans, säger Tolvanen.
Utredningen föreslår också att utvecklingen av vegetation följs på de avfallsområden där träd har avverkats. Den samlade miljösituationen bör enligt rapporten utvärderas igen år 2035.
Historisk blygruva väcker nytt intresse
Korsnäsgruvan var en gång Finlands enda blygruva. Under främst 1960-talet bröt bolaget Outokumpu omkring 100 000 ton råmalm per år. Totalt utvanns ungefär 870 000 ton malm innan verksamheten lades ned.
Efter gruvdriften blev stora mängder gruvavfall kvar i området, tillsammans med gruvschakt, dagbrott och gamla industribyggnader.
Trots miljöproblemen finns ett visst industriellt intresse för platsen. Historiska geologiska data tyder på att området kan innehålla sällsynta jordartsmetaller – råvaror som i dag efterfrågas inom bland annat elektronik och energiteknik.
Samtidigt visar den nya rapporten att äldre gruvor kan fortsätta påverka miljön långt efter att brytningen har upphört. Erfarenheten från Korsnäs illustrerar ett återkommande problem i många länder: stora mängder gruvavfall ligger kvar utan ansvarig ägare och kräver långvarig övervakning.
Källa: Yle
Fakta:
KAJAK-projektet i Finland kartlägger miljörisker vid övergivna gruvavfallsområden som saknar ansvarig verksamhetsutövare. Liknande problem finns vid många historiska gruvor i Europa, där tungmetaller kan fortsätta läcka till mark och vatten under mycket lång tid efter att brytningen upphört.
