Riksgäldens kreditvärdering av stålbolaget Stegra är så hårt maskad att dokumentet i praktiken är oläsligt. Det skriver Christian Sandström i Affärsvärlden. Samtidigt vill myndigheten inte heller avslöja hur stora belopp som hittills betalats ut under 2025. Situationen väcker frågor om insyn, ansvar och statens prioriteringar – särskilt mot bakgrund av den konkurs som drabbade batteribolaget Northvolt, där samma investerarnätverk står bakom.
– Riksgälden maskar och mörkar kring kreditgarantin till Vargas-bolaget Stegra. Riskkapitalisternas önskan om sekretess går före medborgarnas rätt till insyn, skriver Christian Sandström.
Bakom Stegra står Vargas-duon Harald Mix och Carl-Erik Lagercrantz. Under tisdagen håller bolaget kapitalmarknadsdag i Boden. Men inför detta växer kritiken.
Kreditvärderingen hemligstämplad
Affärsvärlden har enligt Sandström tidigare tagit del av Riksgäldens delvis maskade kreditvärdering av Northvolt. Men när det gäller stålprojektet Stegra i Boden är dokumentationen så kraftigt sekretessbelagd att i princip ingen information går att utläsa. Den fil som Affärsvärlden fått tillgång till finns tillgänglig för den som själv vill bilda sig en uppfattning – men innehållet är nästintill tomt.
Christian Sandström identifierar tre huvudsakliga problem med detta:
– Miljardrullningen till Stegra fortsätter
– Likheterna med Northvolt är många
– Bodens kommunekonomi är alltmer ansträngd
Varje punkt utvecklas nedan.
Miljardutbetalningar utan insyn
Enligt Riksgäldens uppgifter hade 459 miljoner kronor av kreditgarantin till Stegra, som uppgår till totalt 13 miljarder kronor, betalats ut fram till december 2024. Myndigheten vill dock inte svara på hur mycket som betalats ut under 2025.
– Det blir en försenad julklapp, helt enkelt, konstaterar Sandström, efter att Riksgälden endast hänvisar till årsvisa redovisningar.
Enligt källor till Affärsvärlden rör det sig om flera miljarder som redan har betalats ut under året. Myndigheten vill inte kommentera dessa uppgifter.
I motsats till fallet med Northvolt, där kreditgarantin aldrig aktiverades eftersom bolaget inte uppnådde sina milstolpar, tycks garantin till Stegra vara konstruerad på ett sätt som möjliggör utbetalningar även innan milstolpar nåtts.
Tydliga likheter med Northvolt
Henrik Henriksson, vd för Stegra, har framhållit att Stegra och Northvolt är två skilda företag. Det stämmer till viss del, men det finns även påtagliga likheter.
Båda projekten drivs av samma företagsgrupp och har liknande affärsmodeller. I båda fallen byggs en orderstock upp, framtida arbetstillfällen lyfts fram, och finansieringen vilar i stor utsträckning på statliga garantier och offentlig medverkan från Sverige och EU.
Av de kreditgarantier som Riksgälden godkänt fram till december 2024 har åttiotre procent gått till något av Vargas-bolagen – Northvolt eller Stegra. Denna koncentration väcker frågor om hur riskerna fördelas och vilka mekanismer som styr besluten om offentlig finansiering.
Bodens ekonomi i gungning
Stegra-projektet har redan kantats av förseningar och utmaningar, särskilt kopplat till bolagets vätgassatsning. Samtidigt förvärras den ekonomiska situationen i Bodens kommun.
– Skulderna har tredubblats på bara några år, skatteintäkterna är oförändrade, alltmedan kommunens demografi och befolkningstillväxt är oroväckande, sammanfattar Christian Sandström.
Detta innebär att de offentliga satsningar som görs i Boden sker i ett läge där den lokala ekonomin saknar styrka att hantera större bakslag. Ett projekt som drar ut på tiden eller inte uppfyller sina löften riskerar därför att få långtgående konsekvenser för kommunen.
Sekretess går före insyn
Mot denna bakgrund är det anmärkningsvärt att Riksgälden väljer att skydda informationen om kreditgarantin till Stegra från granskning. Enligt Sandström prioriteras affärssekretessen för de inblandade riskkapitalisterna framför medborgarnas rätt att förstå hur deras skattemedel används.
– Den företagsgrupp som ligger bakom den största konkursen sedan Kreuger har alltjämt förtur till Sveriges skattemedel. Och för den som undrar på vilka grunder detta är fallet går det inte få några svar, avslutar Sandström.
Källa:
Affärsvärlden, analys av Christian Sandström.
