Den finska regeringen har beslutat att gå vidare med en omfattande höjning av gruvskatten, trots intensivt motstånd från industrin. I budgetförslaget för 2025 föreslås att gruvskatten höjs från 0,6 procent till 2,5 procent av malmens metallvärde.
Höjningen innebär att statens inkomster från gruvdriften ökar med cirka 70 miljoner euro årligen. Förändringen ska träda i kraft vid årsskiftet 2026, och effekterna i kommunernas och statens inkomster syns fullt ut från 2027.
Samtidigt vill regeringen ändra fördelningen av gruvskatten. I dag går 60 procent av intäkterna till de kommuner där gruvorna finns och 40 procent till staten. I den nya modellen vill staten ta 80 procent, vilket skulle lämna endast 20 procent till kommunerna.
Gruvindustrin varnar för konsekvenser
Branschorganisationen Kaivosteollisuus ry har drivit en intensiv kampanj för att stoppa höjningen av gruvskatten. Enligt öppenhetsregistret har organisationen under året lobbat ministrar och ministerier vid minst tolv tillfällen.
– Esiintymistä voidaan louhia vain paremmat osat eli sellaista malmia, joka tuottaa niin paljon, että kustannukset pystytään maksamaan. Se tarkoittaa, että kaivoksen elinkaari lyhentyy vuodella tai kahdella, säger organisationens vd Pekka Suomela i en intervju med Yle.
Han varnar för att höjningen av gruvskatten kan leda till att planerade utbyggnader stoppas och att produktionen läggs ned i förtid. Enligt branschen hotar detta även EU:s mål om ökad självförsörjning av kritiska mineraler.
Ett exempel är bolaget Keliber, som planerar en stor litiumsatsning i Mellersta Österbotten med investeringar på 800 miljoner euro. Företaget har sagt att gruvskatten riskerar att bli för betungande för projektets lönsamhet.
Kommunernas inkomster hotas
Gruvskatten infördes i Finland först 2024. Under det första året gav den drygt 31 miljoner euro i intäkter. Kommuner som Sodankylä och Sotkamo fick mer än fyra miljoner euro vardera, medan Kittilä fick omkring två miljoner.
Om regeringens förslag om en ny fördelning går igenom, skulle dessa inkomster minska avsevärt. För mindre kommuner i Lappland kan förändringen få stor betydelse, eftersom gruvskatten ofta utgör en väsentlig del av skattebasen vid sidan av det vanliga kommunalskatteunderlaget.
Regeringen har ännu inte fattat ett slutligt beslut om fördelningen. Frågan väntas avgöras inom kort i statsrådets allmänna sammanträde.
Miljöorganisationer ser positivt på höjningen
Natur- och miljöorganisationer välkomnar höjningen av gruvskatten. Finlands naturskyddsförbund kallar beslutet en miljöpolitisk framgång.
– Skatten kan fortfarande höjas ytterligare och borde omfatta även sidoberget. Det skulle styra mot mer effektiv återvinning av metaller och minska behovet av att bryta jungfruliga råvaror, säger organisationen i ett uttalande.
Miljöorganisationerna menar att en högre gruvskatt är rättvis, stärker statens finanser och bidrar till att göra gruvdriften mer hållbar.
Finland fortsatt attraktivt för investeringar
Trots industrins kritik bedöms Finland fortsatt vara ett attraktivt land för gruvinvesteringar. Enligt den kanadensiska tankesmedjan Fraser Institute var Finland under 2023 den mest attraktiva regionen i världen för gruvrelaterade investeringar.
Regeringen har dessutom aviserat att den vill utreda ett nytt hybridbaserat system för gruvskatten, vilket har mottagits med försiktig optimism från branschen.
Beslutet att höja gruvskatten och förändra intäktsfördelningen är en del av regeringens budgetförhandlingar. Om riksdagen godkänner förslaget kommer Finland från 2026 att ha en av de högsta gruvskatterna i Europa, något som kan påverka såväl lokalsamhällen som investeringsklimat.
Fakta: Gruvskatten i Finland
- Infördes 2024 som en ny intäktskälla för stat och kommuner.
- Beräknas på värdet av de metaller som utvinns ur malm.
- Nuvarande nivå är 0,6 procent av metallvärdet.
- Fördelning i dag: 60 procent går till kommunen, 40 procent till staten.
- Regeringens nya förslag: höjning till 2,5 procent från 2026 samt ändrad fördelning – 80 procent till staten och 20 procent till kommunerna.
Fakta: Gruvskatt i Norden
Finland
- Införde gruvskatt 2024.
- Skatten på malmens metallvärde höjs från 0,6 procent till 2,5 procent från 2026.
- Intäkterna delas mellan staten och kommunerna, men regeringen vill ändra fördelningen till 80 procent staten och 20 procent kommunerna.
Sverige
- Har ingen särskild gruvskatt.
- Gruvbolagen betalar bolagsskatt (20,6 procent) och vissa avgifter, men inga direkta mineralroyalties till staten eller kommunerna.
- Frågan om införande av en gruvskatt har diskuterats politiskt, men ännu utan beslut.
Norge
- Har ingen särskild gruvskatt på landbaserade gruvor.
- Gruvföretag betalar bolagsskatt och avgifter, men staten får huvudsakliga intäkter från olje- och gasindustrin via petroleumskatten.
-
Diskussioner om en gruvskatt har förekommit, men har inte lett till lagstiftning.
Källor: Yle, finska regeringen, Kaivosteollisuus ry (gruvindustriförbundet) , Suomen Luonnonsuojeluliitto, (Finlands naturskyddsförbund)
