Sandvik trappar upp utvecklingen av autonoma gruvmaskiner och investerar 80 miljoner euro i ny teknologi i Tammerfors. Satsningen omfattar avancerade system som kombinerar dataanalys, artificiell intelligens och elektrifiering – och bygger vidare på det unika underjordiska testberg som sedan 1970-talet funnits under stadsdelen Myllypuro.
I Sandviks testmiljö 35 meter under markytan visar bolaget upp en av sina mest avancerade prototyper: borrroboten Amelia. Den rör sig självständigt i de trånga tunnlarna och navigerar mot sitt borrmål utan att en människa sitter i hytten.
Autonomichefen Henri Liikanen beskriver robotens arbetsmetod i finska nyhetssajten Yles reportage.
– Detta är helt autonomt. När en människa opererar maskinen är det som att prata med en kollega om vad som ska göras, säger han. Efteråt fortsätter maskinen sin uppgift och rapporterar när det behövs.
Liknande maskiner används redan i flera gruvor internationellt, bland annat i Kiiruna i norra Sverige, där stora delar av maskinparken opereras på distans. En operatör kan övervaka flera maskiner samtidigt – något som blivit vanligare när gruvindustrin försöker minska riskerna för dem som arbetar under jord.
Sandviks utvecklingsprogram syftar till att ge nästa generations maskiner ännu större autonomi. Teknikchefen Jani Vilenius säger till Yle att framtidens lösningar ska kunna fatta fler beslut utan mänsklig inblandning.
– Dessa maskiner kommer framöver att vara ännu smartare. De kan fatta beslut på egen hand. Människan blir den assisterande delen, säger han.
Teknikskifte, men utvecklingen går ojämnt
Trots de stora satsningarna menar flera experter att utvecklingen inte är helt linjär. Jyrki Salmi, doktorand vid Uleåborgs universitet, har följt branschen i 25 år. Han beskriver den tekniska utvecklingen som både snabb och samtidigt överraskande långsam.
– Utvecklingen har varit snabb å ena sidan, men bakåt sett också relativt långsam. Den har skett i isolerade delar, säger han till Yle.
Salmi förklarar att en autonom maskin kan arbeta bredvid ett moment som fortfarande utförs helt manuellt – resultatet av system som inte utvecklats som en sammanhållen helhet.
– Det har inte alltid gått att skapa enhetliga plattformar för de tekniska sprången. Det har varit fragmenterat, säger han.
Han ser potential i att industrin bättre utnyttjar den stora mängd data som genereras i modern gruvdrift. Det skulle kunna ge effektivare samarbeten mellan människor, mellan maskiner och i samspelet däremellan.
Unik testmiljö ger Tammerfors försprång
En av de viktigaste anledningarna till att Sandvik fortsätter att växa i Tammerfors är den unika testgruva som finns under Myllypuro. Den öppnades på 1970-talet av Tamrock och består i dag av sex kilometer tunnlar.
– Det är unikt för vem som helst att kunna utveckla en maskin på kontoret och sedan gå ner en våning och se hur den fungerar i verkligheten, säger testgruvans chef Ilkka Lahdelma till Yle.
Sandvik har dessutom köpt ett tidigare dagbrott i Parkkuu i Ylöjärvi, där provning av maskinernas autonoma funktioner ovan jord nu sker.
Bolaget har under de senaste åren investerat över hundra miljoner euro i Finland och är den största enskilda företagsbetalaren av samfundsskatt i Birkaland. Förra året betalade Sandvik Mining and Construction omkring 90 miljoner euro i samfundsskatt.
Rekryteringen har ökat kraftigt under året, särskilt inom produktion, elektronik och AI-utveckling.
– Det råder brist på personer med AI-kompetens. Det är också ont om gruvingenjörer. Vi måste ta in arbetskraft som förstår gruvteknik, säger Mats Eriksson, ansvarig för Sandviks Mining-verksamhet i Finland, till Yle.
Samtidigt är konkurrensen om teknikutveckling hård. Även Metso och Normet stärker sina satsningar på smarta gruvmaskiner, där elektrifiering och avancerad styrning blir allt viktigare.
Branschen står inför betydande effektiviseringskrav. De senaste åren har allt fler gruvor valt att automatisera särskilt riskfyllda arbetsmoment, nejen för att höja produktiviteten utan även för att minska olycksrisken. Men forskare påpekar att teknikskiftet fortfarande är beroende av fysiska testmiljöer och långsiktiga investeringar, där Tammerforsregionen i dag har en unik fördel.
Källa: Yle.
