EU-kommissionen presenterade nyligen den första listan över strategiska råvaruprojekt som ska få snabbare och mer prioriterad hantering enligt den nya förordningen om kritiska råvaror. Av 170 ansökningar valdes 47 projekt ut, spridda över 13 medlemsländer från Portugal till Finland. Syftet är att minska EU:s importberoende av metaller och mineral som behövs i industri, försvar och energiteknik.
– I dag har vi identifierat 47 nya strategiska projekt som för första gången hjälper oss att säkra vår egen inhemska tillgång på råvaror, sade EU:s industrikommissionär Stéphane Séjourné enligt originalartikeln.
De utvalda projekten får kraftigt förkortade tillståndsprocesser, där åratal av handläggning kan reduceras till cirka 27 månader. De får även förtur vid rättsliga processer och lättare tillgång till finansiering. Kommissionen betonar dock att samtliga projekt fortsatt måste uppfylla gällande miljö- och sociallagstiftning.
Kritiken växer mot processen – ”brist på insyn”
Miljöorganisationer och lokala intressegrupper riktar kritik mot att urvalsprocessen genomförts utan tydliga kriterier och utan bredare deltagande.
– Det civila samhället, urfolksgrupper, lokala samhällen och oberoende experter har till stor del uteslutits från beslutsprocessen, sade Robin Roels, koordinator för EU Raw Materials Coalition, enligt ursprungskällan.
Han fortsatte:
– Om EU menar allvar med en rättvis och hållbar omställning måste processen öppnas upp för verklig granskning och säkerställa att lokala röster hörs.
Kritiken förstärker en bredare diskussion om hur EU:s ökade fokus på gruvdrift och mineralförsörjning ska balanseras mot naturvård, markanvändning och lokalt motstånd. Många projekt ligger i områden där tidigare gruvor lämnat betydande miljöavtryck.
Nya gruvor och förädlingsanläggningar från Iberiska halvön till Finland
Portugal och Spanien framstår som de stora vinnarna, med sammanlagt tio godkända projekt. De fokuserar på litium, koppar, kobolt, nickel och metaller i platinagruppen. Det omstridda Barroso-projektet i Portugal finns på listan, med planerad produktionsstart 2027. Projektet har mött starkt lokalt motstånd och var kopplat till den korruptionsutredning som föregick dåvarande premiärminister António Costas avgång 2023.
Bland de övriga projekten finns Tysklands litiumanläggning från Vulcan Energy, som ska leverera till bland annat Volkswagen, Renault och Stellantis. Polen och Sverige får var sitt projekt kopplat till förädling av sällsynta jordartsmetaller, viktiga för magneter i industriutrustning och försvarsteknik. Sverige får dessutom Talga Natural Graphite ONE, inriktat på grafit för batterimaterial.
I Tjeckien ingår två projekt: ett för litiumutvinning och ett för mangan, där det senare bygger på återvinning av gammalt gruvavfall.
I finska Lappland har Anglo Americans koppar- och polymetallprojekt Sakatti valts ut.
– Sakatti förväntas leverera omkring 100 000 ton kopparekvivalent per år från början av 2030-talet, sade Alison Atkinson, projekt- och utvecklingschef på Anglo American, enligt pressmeddelandet.
Projektet ligger delvis i ett EU-skyddat område, men företaget uppger att miljökonsekvensbedömningen redan godkänts av finska myndigheter.
Rumänien får tre projekt – ett vardera för magnesium, koppar och grafit. Frankrike får åtta projekt inom litium, materialförädling och återvinning. Grekland får flera projekt kopplade till bauxit, aluminium, alun och gallium.
Den lista som nu offentliggjorts omfattar bara EU-länder. Kommissionen har även mottagit 46 ansökningar från tredjestater, men beslut om dessa har skjutits upp.
Källa: Euractiv
