I en typisk kinesisk anläggning för bearbetning av sällsynta jordartsmetaller arbetar hundratals personer i ett nätverk av stora kemikalietankar. Arbetet är riskfyllt, men produktionen är avgörande för allt från mobiltelefoner till stridsflygplan och missilstyrsystem.
Kina har i dag ett nästan totalt grepp om denna industriella flaskhals. Landet står för omkring 90 procent av världens raffinering av sällsynta jordartsmetaller – ett steg i leveranskedjan som ofta är viktigare än själva gruvbrytningen.
Nu försöker ett nytt projekt i Kanada bryta detta beroende.
I provinsen Saskatchewan byggs en avancerad anläggning där artificiell intelligens ska styra en stor del av processen för separation och raffinering av metallerna. Projektet drivs av den statligt stödda organisationen Saskatchewan Research Council (SRC) och är tänkt att bli en central del i en nordamerikansk leveranskedja utan kinesiskt inflytande.
AI-styrd separation av kritiska metaller
Anläggningen i Saskatchewan använder ett AI-baserat operativsystem för att styra en av de mest komplicerade delarna av processen: separationen av upp till 17 kemiskt mycket liknande grundämnen.
I kinesiska fabriker kräver detta arbete ofta över 200 anställda som manuellt reglerar ventiler och kemikalietankar. I den nya kanadensiska anläggningen sker mycket av arbetet automatiskt.
Systemet analyserar tusentals datapunkter varje sekund och justerar processen i realtid. Syftet är att minska avfall, begränsa exponeringen för farliga ämnen och samtidigt höja renhetsgraden i produktionen.
Anläggningen är medvetet byggd i mindre skala – cirka 25 till 30 procent av kapaciteten hos en stor kinesisk fabrik – och fungerar i praktiken som en demonstrationsanläggning för ny teknik.
Trots sin storlek uppges den redan kunna producera metaller med hög renhet.
Kommersiell produktion väntas starta i början av 2027.
Ny leveranskedja utan Kina
En central aktör i projektet är det amerikanska företaget REalloys, noterat på Nasdaq. Bolaget har säkrat exklusiva rättigheter till huvuddelen av metallproduktionen från anläggningen i Saskatchewan.
Metallerna ska därefter skickas till företagets anläggning i Euclid i delstaten Ohio, där de omvandlas till legeringar och permanenta magneter som används i avancerade militära system.
Företagets forskningschef Andy Sherman beskriver skillnaden mellan råvaror och färdiga material så här:
– Koncentrat är en råvara. Material är åtaganden.
Det är inte själva mineralerna som köps av försvarsindustrin, utan färdiga material som uppfyller strikta militära krav.
REalloys uppger att hela leveranskedjan – från råmaterial till färdiga komponenter – ska ske i Nordamerika utan kinesiska kemikalier, teknik eller kapital.
Exportrestriktioner tvingade fram ny teknik
Bakgrunden till projektet är bland annat Kinas exportkontrollag från 2020, som kraftigt begränsade tillgången till teknik för separation av sällsynta jordartsmetaller.
När utvecklingen av anläggningen i Kanada startade tvingades ingenjörerna därför ta fram egna system för separation, styrning och automatisering.
Resultatet blev en helt ny västerländsk teknikplattform, utvecklad utan kinesiska komponenter.
Den strategiska betydelsen har blivit tydligare de senaste åren. När Kina tillfälligt begränsade exporten av vissa sällsynta jordartsmetaller stoppades produktionen snabbt i delar av den globala industrin.
Ett uppmärksammat exempel var när en Ford-fabrik tvingades stänga efter ett plötsligt avbrott i leveranserna.
Avgörande material för militär teknik
Sällsynta jordartsmetaller är centrala i modern militär utrustning.
Ett F-35-stridsflygplan innehåller cirka 435 kilo sådana metaller. En modern amerikansk jagare kräver omkring 4,5 ton och en atomubåt ungefär 1,5 ton.
Magneterna i dessa system innehåller ofta metaller som dysprosium och terbium, vilka förbättrar magneternas prestanda vid höga temperaturer.
REalloys har exklusiva rättigheter till just dessa tyngre metaller från anläggningen i Saskatchewan.
Företaget räknar på sikt med att kunna producera upp till 18 000 ton permanenta magneter per år.
Pentagon planerar samtidigt nya regler som från den 1 januari 2027 förbjuder användning av kinesiska sällsynta jordartsmetaller i den amerikanska försvarsindustrins leveranskedjor.
Det innebär att amerikanska försvarsleverantörer snabbt måste hitta alternativa leverantörer.
Strategisk kamp om industrins flaskhals
Trots att flera länder har egna fyndigheter av sällsynta jordartsmetaller är det själva bearbetningen som utgör den största flaskhalsen.
Branschen brukar sammanfatta situationen i en enkel formulering:
– En procent beroende av Kina är hundra procent beroende.
Om någon enda komponent i leveranskedjan kommer från Kina kan hela produktionen i praktiken stoppas.
Att bygga upp en helt oberoende leveranskedja bedöms kunna ta fem till sju år.
Samtidigt ökar efterfrågan på dessa metaller snabbt, inte bara inom försvarsindustrin utan även inom elektronik, datacenter och annan högteknologisk produktion.
Fakta:
Sällsynta jordartsmetaller är en grupp på 17 grundämnen som används i magneter, elektronik och avancerad militär teknik. Trots namnet är de inte särskilt sällsynta i jordskorpan, men de är svåra och kemiskt komplicerade att separera och raffinera. Just denna process domineras i dag av Kina.
Källa: Oilprice.com
