Kriget i Iran och blockaden av Hormuzsundet har stoppat leveranserna från flera aluminiumsmältverk i regionen, som är mycket energikrävande verksamheter. Det har drivit upp priserna på aluminium och även fått effekten att aluminiumindustrin i Europa stärkt sin konkurrenskraft.
”Sektorn har sällan upplevt sådan lönsamhet”, skriver tidningen L’Usine Nouvelle i rubriken till en artikel om Europas aluminiumindustris ”återställda” konkurrenskraft.
Senast aluminiumpriset var så högt var 2022, strax efter Rysslands invasion av Ukraina, som också ledde till stigande elpriser.
I östra Kanada, som har en omfattande aluminiumindustri, går aluminiumfabrikerna också på högvarv. Där befarade man först att USA:s handelstullar skulle slå hårdare än de har gjort.
– Ingen avmattning, inga uppsägningar. Vi arbetar med 95 procent av vår kapacitet, säger Simard, vd och koncernchef för Aluminum Association of Canada (AAC) till The Canadian Press i en intervju.
– Vi förlorade närmare 600 miljoner dollar under de sju till åtta veckor som följde [efter Trumps tullar], eftersom vi var tvungna att fortsätta leverera metall som hade utlovats kontraktuellt, även om marknaden inte ville betala hela priset, säger Simard vidare.
Han tror också att aluminiummarknaden kommer att stramas åt framöver.
– Vi kommer att gå från en prischock till en utbudschock, eftersom det kommer att bli brist på metallen. Inte på alla marknader, men inom vissa marknadssegment.
Kanadas aluminiumexport går fortfarande i huvudsak till grannen i söder.
Man har till och med börjat omdirigera leveranser, som var avsedda till Europa, till USA.
– Vi förlorar inga pengar på att göra detta. Tvärtom tjänar vi pengar just nu, eftersom priset är mycket högt, säger Jean Simard.
Enligt branschorganisationen handlas ett ton aluminium nu för 2 000 dollar mer i USA än i Europa på grund av tullarna.
Enligt Aluminum Association of Canada (AAC) har råaluminiumproduktionen, trots starka prissignaler, endast ökat marginellt i USA, medan konsumtionen minskat avsevärt.
