Härom månaden invigde Dannemora Mineral ett nytt sovringsverk till sin gruva i Dannemora i Uppland. Sovringsverket är dimensionerat för en årsproduktion på 2 miljoner ton färdig produkt vilket kräver cirka 3,3 miljoner ton råvara.
Till dess att Dannemoragruvan åter är i full produktion väntar fler investeringar, bland annat i en ny malmhiss och nya krossar under jord. Och man kommer att behöva nyanställa personal, från dagens omkring 50 till 130.
– För 20 år sedan lade SSAB ned gruvan, nu 20 år senare startar vi upp den igen, berättade en stolt Staffan Bennerdt, koncernchef på Dannemora Mineral.
Under invigningen av sovringsverket, en stor plåtinklädd byggnad placerad rakt ovanpå underjordsgruvan, satte man även i gång driften av detsamma genom att personal i kontrollrummet tryckte på en knapp. I det ögonblicket gick gruvdriften i gång.
– Detta är en mycket viktig milstolpe för bolaget, deklarerade Staffan Bennerdt.
Sovringsverket
I sovringsverket krossas och siktas råvaran för att sedan separeras med hjälp av magneter för att till slut bli färdiga järnmalmsprodukter. Den järnmalm som hämtas upp ur gruvan är fin som snus och kräver inte lika mycket förädling som till exempel LKAB:s malm, som innehåller mer fosfor som först måste avlägsnas.
– Vi behöver inte gå så långt i förädlingsprocessen som dem, vilket är en enorm kostnadsfördel. Den här järnmalmen är DSO (”direct shipping ore”), berättade Nils Bernhard, en av de två grundarna, tillika delägare, av Dannemora Mineral.
Malmbana
I silon utanför sovringsverket förvaras järnmalmen tills det är dags att transportera den med malmvagnar till gruvbolagets egen hamn, Dannemora Hargs Hamn. Under invigningen stod redan en splitterny malmvagn, tillverkad i Polen, och väntade på en första transport. Det har sedan tidigare funnits en malmbana från gruvan till kusten och den har nu rustats upp av Trafikverket, med benäget bistånd från Dannemora Mineral. Även skogsindustrier längs sträckan kommer att kunna utnyttja den nyupprustade banan, så det är inte uteslutande en ”malmbana”.
– Järnmalm handlar mycket om logistik. En av de stora fördelarna med den här gruvan är att det redan finns en järnväg som det bara är att rusta upp, sade Nils Bernhard.
Etappvis ökning
Etappvis kommer produktionen i sovringsverket att öka.
– Vi rampar upp produktionen först till en miljon ton, sedan till maximalt en och en halv miljoner ton. Med det förutsätter att en ny malmhiss installeras, sade Staffan Bennerdt.
I dagsläget transporteras råmalm upp till sovringsverket via en nyanlagd ramp, vilket ju är en omväg jämfört med om malmen tar hissen. Runtomkring anläggningen ligger stora högar av malm. En del av dessa är ”provmalm”, malm som använts för att testa malmkvaliteten i gruvan innan de stora investeringsbesluten fattades.
– När vi pratade med tilltänkta köpare ville de testa malmen under så realistiska förhållanden som möjligt. Så vi fick ta ut en hel del malm, mycket mer malm än vi först hade tänkt oss, förklarade Nils.
Men Dannemora Mineral kunde till stor del övertyga sina kunder på gamla meriter.
– Det är många som känner till Dannemoramalmens goda egenskaper, sade Staffan Bennerth.
Nils Bernhardt gav ett talande exempel:
– När vi besökte British Steel i England kånkade de in två pärmar och sade ”Det här är alla era gamla leveranssedlar”.
Dannemora Mineral har i dag avtal klara med företagen Salzgitter Flachstahl, Thyssen Krupp och Stemcor. Avtalen täcker 80 procent av produktionen vid full drift och hela årsproduktionen för 2012 och 2013.
Järnmalmspriserna
Järnmalmspriserna har de senaste två åren blivit mer föränderliga. Före 2010 var prissättningen baserad på årliga benchmark-priser – nu är den mer varierad med årspriser, kvartalspriser, månadspriser och spotpriser, som bygger på det pris järnmalmen betingar när den leverats till en kinesisk hamn. Priset på järnmalm ligger på samma höga nivå som före finanskrisen 2008 och inget tyder på att det kommer att gå ned.
– Vi har inget intresse av att sälja all vår järnmalm på långa avtal. Vi vill kunna utnyttja marknaden, för det finns inga problem att sälja järnmalm, sade Nils Bernhard.
Gruvbrytning sedan 1500-talet
I Dannemora har järnmalm brutits ända sedan 1500-talet. Arkeologiska fynd tyder på att malmbrytningen går att spåra tillbaka till 1200-talet. Den första dokumenterade brytningen är daterad till 1481.
I modern tid hade gruvan sin glansperiod från 1950-talet fram till slutet av 1970-talet, då man kom upp i en årsproduktion på som mest 600 000 ton. Att det redan funnits en underjordsgruva på plats, med befintliga schakt och orter i så gott som intakt skick, har knappast legat de nya ägarna i fatet. Det har begränsat behovet av nyinvesteringar i gruvan och snabbat på tiden från prospektering till driftstart. Dannemora Mineral AB bildades 2005, med syfte att återuppta driften av Dannemoragruvan, och det är väl snudd på nationellt rekord att redan efter sju år vara i produktion. Enligt Nils Bernhard kommer bolaget nu att lägga krutet på Riddarhyttan i Bergslagen, som han hoppas ska bli deras nästa järnmalmsgruva.
Hur mycket malm finns nu kvar i Dannemoragruvan efter nästan 600 års drift? Gruvan är beräknad att ha 35,1 miljoner ton malmfyndigheter, vilket innebär att dess livslängd ”bara” kan sträckas till cirka 14 år med planerad produktionstakt. Men när järnmalmen sinar finns möjligen andra mineral att bryta. I gruvområdet finns indikationer på mineraliseringar av guld och zink.
