Den finska Geologiska forskningscentralen (GTK) har inlett en omfattande undersökning av gamla gruvområden i landet för att ta reda på om deras avfallsdeponier kan innehålla värdefulla metaller som kan återvinnas – bland annat kobolt, en central råvara i moderna batterier.
Bakgrunden är EU:s krav på att medlemsländerna ska säkra tillgången till kritiska råmaterial som är nödvändiga för den gröna omställningen. Enligt EU:s lista från 2023 finns 34 kritiska material med hög ekonomisk betydelse och risk för försörjningsstörningar – däribland kobolt, nickel, litium och sällsynta jordartsmetaller.
EU:s förordning om kritiska råmaterial trädde i kraft 2024 och syftar till att säkra tillgången på råvaror för grön teknik. Finland är ett av de första medlemsländerna som systematiskt kartlägger gamla gruvavfall i jakten på batterimetaller.
GTK har därför valt ut åtta gamla gruvområden för provtagning. Ett av dessa är Enonkoski i Södra Savolax, där forskarna nu undersöker om resterna från en tidigare nickelgruva kan innehålla tillräckligt mycket kobolt för att vara ekonomiskt intressant att utvinna.
Kobolt från 1980-talets gruvavfall kan få nytt liv
Vid Laukunkangas i Enonkoski drev Outokumpu Oy en nickel- och koppargruva mellan 1984 och 1994. Malmen som bröts innehöll även små mängder kobolt, men tekniken och marknadspriserna på den tiden gjorde det inte lönsamt att utvinna metallen.
Nu, tre decennier senare, är läget ett helt annat. Kobolt används i litiumjonbatterier till elbilar, energilagring och elektronik – och efterfrågan väntas öka kraftigt de kommande åren. Samtidigt vill EU minska beroendet av import, framför allt från Kongo-Kinshasa, där merparten av världens kobolt bryts under svåra sociala och miljömässiga förhållanden.
GTK:s fältteam har därför borrat prov i tio punkter i det gamla gruvavfallet i Laukunkangas. Proverna, som tagits på olika djup i sanddeponin, analyseras nu för att mäta halterna av kobolt, nickel, koppar och andra metaller.
– Kobolt är särskilt intressant eftersom det är en av de råvaror som EU klassat som kritiska. Om vi kan återvinna metaller ur redan bearbetat material minskar behovet av ny gruvdrift, säger Mari Kivinen, specialforskare vid Geologiska forskningscentralen.
Hon påpekar att Enonkoski är ett relativt litet gruvområde och att fyndigheterna sannolikt inte är omfattande, men att forskningen ändå är viktig.
– Det skulle vara värdefullt om vi kunde utvinna mer ur material som redan en gång har använts. Samtidigt skulle en ny bearbetning minska miljöbelastningen från de gamla gruvdeponierna, säger Kivinen.
Från avfall till råvara – och ett steg mot cirkulär gruvdrift
Idén att återvinna metaller ur gamla gruvavfall är en del av en bredare cirkulär strategi för gruvnäringen. Enligt GTK skulle en effektiv återanvändning kunna minska både miljörisker och behovet av ny gruvbrytning. De metaller som annars riskerar att läcka ut i mark och vatten kan istället tas tillvara som industriella resurser.
Det handlar inte bara om kobolt. Forskare letar även efter nickel, koppar, litium och mangan, alla centrala för EU:s batteriindustri. Samtidigt testas nya tekniker för att extrahera metaller ur komplexa material utan att använda giftiga kemikalier.
Om analyserna från Enonkoski visar att halterna är tillräckligt höga väntar nästa steg – att utreda hur metallerna kan separeras på ett ekonomiskt hållbart sätt. Det är dock långt kvar till en eventuell återstart av verksamheten.
Outokumpu, som äger marken, har inga konkreta planer på att utvinna metaller ur det gamla avfallet, men följer forskningen med intresse.
– Vi har gett tillstånd till GTK:s undersökningar eftersom cirkulär ekonomi är en del av vår strategi. Men det kommer att ta lång tid innan vi vet om dessa material faktiskt går att använda, säger Kirsi Johansson, chef för miljö- och biodiversitetsprojekt på Outokumpu.
Hon tillägger att företaget också vill förstå vilka användningsområden som skulle vara realistiska för eventuellt återvunnet material.
EU:s rena mål sätter fart på prospekteringen
EU:s klimatmål och den snabbt växande elbilsindustrin har skapat en renässans för gruvforskningen i Norden. I norra Finland, särskilt i Lappland, söker flera bolag redan efter kobolt och nickel, och enligt GTK skulle nya fyndigheter kunna börja brytas inom fem år om projekten får nödvändiga tillstånd.
För Finland, som har lång erfarenhet av gruvdrift och metallförädling, innebär det en chans att bli en nyckelspelare i Europas framtida råvaruförsörjning. Landets regering ser återvinning och effektiv resursanvändning som avgörande delar av den nationella gruvstrategin.
Samtidigt väcker satsningen frågor om miljöskydd, lokalsamhällen och hållbar markanvändning – en balans som EU-kommissionen vill uppnå genom att främja så kallad ”ansvarsfull utvinning” av kritiska råvaror.
Resultaten från GTK:s arbete väntas ge en tydligare bild av potentialen i Finlands gamla gruvavfall – och kan bli startskottet för en ny typ av urbangruvdrift i Europa, där framtidens metaller hittas i gårdagens avfall.
Källor: Geologian tutkimuskeskus (GTK), Yle
