Finland sitter på Europas råvaruskatt – men politiken avgör framtiden

Kritiska mineraler som litium, nickel, kobolt och grafit väntas spela en avgörande roll för Europas gröna omställning. Business Finland bedömer att Finlands mineralsektor har potential att fördubblas om investeringar och stabila spelregler går hand i hand. Foto: Terrafame.
Kritiska mineraler som litium, nickel, kobolt och grafit väntas spela en avgörande roll för Europas gröna omställning. Business Finland bedömer att Finlands mineralsektor har potential att fördubblas om investeringar och stabila spelregler går hand i hand. Foto: Terrafame.

Finland har möjlighet att bli en av Europas viktigaste leverantörer av kritiska mineraler för batterier, elektrifiering och försvarsindustri. Enligt Business Finland kan mineralsektorns omsättning fördubblas under de kommande åren om landet lyckas locka investeringar, utveckla förädlingsindustrin och erbjuda stabila spelregler. Samtidigt varnar experter för att ryckig skattepolitik riskerar att bromsa utvecklingen.

Den globala omställningen mot elektrifiering, fossilfri energi och digitalisering driver en kraftigt växande efterfrågan på strategiska råvaror som litium, nickel, kobolt, grafit och sällsynta jordartsmetaller.

För Finland innebär utvecklingen en historisk möjlighet.

– Potentialen är enorm och ännu inte fullt förstådd, säger Satu Penttinen, programchef för Business Finlands satsning Zero Waste Mining and Critical Minerals, enligt Kauppalehti

Europa söker egna råvaror

Under många år har Europa varit starkt beroende av importerade kritiska mineraler, framför allt från Kina.

Rysslands invasion av Ukraina och de geopolitiska spänningarna kring globala leveranskedjor har förändrat synen på råvaruförsörjningen.

I dag betraktas kritiska mineraler inte bara som industriråvaror utan även som en fråga om ekonomisk säkerhet och försörjningsberedskap.

Det är också bakgrunden till EU:s Critical Raw Materials Act, som syftar till att öka Europas egen produktion, förädling och återvinning av strategiska metaller. 

Finland har ovanligt stark position

Finland hör redan till Europas viktigaste producenter av flera strategiska metaller.

Landet har betydande tillgångar av bland annat:

  • litium,
  • nickel,
  • kobolt,
  • koppar,
  • platinametaller,
  • grafit.

Under de senaste månaderna har dessutom flera stora prospekteringsresultat presenterats, däribland den omfattande grafitfyndigheten i Siikalatva, som beskrivits som en av Europas mest lovande.

Samtidigt pågår investeringar i nya litiumprojekt, batterimaterial och metallförädling runt om i landet.

Enligt Business Finland ger kombinationen av geologiska tillgångar, avancerad gruvteknik och ett starkt forskningskluster Finland ett ovanligt gott utgångsläge. 

Mer än bara gruvor

Business Finland betonar att den verkliga tillväxten inte enbart handlar om att öppna fler gruvor.

Den största ekonomiska potentialen finns i hela värdekedjan – från prospektering och gruvdrift till anrikning, metallförädling, batterimaterial, återvinning och avancerad gruvteknik.

Finländska företag är redan internationellt ledande inom gruvmaskiner, processutrustning, automation och digitala lösningar.

Det gör att exportmöjligheterna sträcker sig långt utanför landets egna gruvor.

Business Finlands program Zero Waste Mining and Critical Minerals har därför som mål att stärka hela den hållbara mineralindustrin genom forskning, innovation och internationella investeringar. Programmet omfattar cirka 10 miljoner euro under 2025–2026. 

Omsättningen kan fördubblas

Enligt Satu Penttinen kan den finländska mineralsektorn växa betydligt snabbare än många inser.

Hon pekar på att den globala efterfrågan på kritiska mineraler väntas öka kraftigt under de kommande två decennierna i takt med elektrifieringen av transportsektorn, utbyggnaden av elnät, batterilagring, vindkraft, solenergi och försvarsindustrin.

Internationella energiorganet IEA bedömer att efterfrågan på flera kritiska mineraler kan öka upp till sex gånger fram till 2040. Samtidigt väntas marknaden för teknik kring hållbar gruvdrift och återvinning växa snabbt. 

Skattepolitiken kan bli avgörande

Samtidigt varnar Penttinen för att investeringarna är mycket långsiktiga.

En gruva planeras ofta under tio till femton år innan produktionen kan starta.

Om skatteregler, tillståndsprocesser eller investeringsvillkor förändras, riskerar investerare ofta att välja andra länder.

Det gäller särskilt i en tid när Kanada, Australien, USA och flera EU-länder konkurrerar om samma kapital och samma råvaruprojekt.

Stabila och långsiktiga spelregler blir därför enligt Business Finland en av de viktigaste konkurrensfördelarna.

Cirkulär ekonomi blir nästa steg

Samtidigt handlar framtidens mineralindustri inte enbart om ny gruvbrytning.

Business Finland lyfter fram återvinning, utvinning ur gruvavfall och cirkulär ekonomi som områden där Finland kan ta en ledande internationell position.

Målet är att minska mängden gruvavfall, öka återvinningen av metaller och skapa högre förädlingsvärden inom landet.

Det ligger också helt i linje med EU:s ambition att senast 2030 låta minst 25 procent av de strategiska råvarorna komma från återvinning. 

Kan bli en ny tillväxtmotor

För Finland handlar utvecklingen om betydligt mer än enskilda gruvprojekt.

Om investeringarna fortsätter kan den växande mineral- och batterivärdekedjan bli en av landets viktigaste exportnäringar under de kommande årtiondena.

Den gröna omställningen, elektrifieringen och Europas ökade fokus på försörjningstrygghet gör att kritiska mineraler utvecklas till en av de mest strategiska tillgångarna i den globala ekonomin – och Finland har goda möjligheter att bli en av de största vinnarna.

Källor: Kauppalehti, Business Finland, EU:s Critical Raw Materials Act, International Energy Agency (IEA).