I en bransch där de stora jättarna regerar, visar det lilla gruvbolaget Lovisagruvan att det går att klara sig även om man är liten. Låga omkostnader, god lönsamhet och hög direktavkastning kännetecknar företaget. Nu siktar de på att utöka sin verksamhet.
Lovisagruvan är en mindre underjordsgruva med höga halter av zink och bly samt något silver. Mineraliseringen beräknades ursprungligen till cirka 400 000 ton ren malm, vilket beräknades räcka i 15 år vid aktuell brytningstakt om cirka 40 000 ton per år.
- Vi har prospekteringsborrat ytterligare under den gångna hösten samt vintern och mineraltillgången är större än vad vi först trodde. Några exakta siffror har jag inte i dagsläget, men det finns mer än vi beräknade i utgångsläget. Dessutom ser vi en potential i den intilliggande kopparfyndigheten Håkansboda, säger Göran Nordenhök, bolagets styrelseordförande.
Går vidare med Pahtohavare
Den lönsamma produktionsutvecklingen av Lovisagruvan har genom åren gett bolaget en solid ekonomisk bas att stå på. Med ytterligare mineraltillgång i gruvan, ges nu möjlighet att utveckla nya projekt.
Ett av dem är Pahtohavare, 8 kilometer söder om Kiruna. Projektet initierades tillsammans med det australiska företaget Hannans Reward Ltd. Borrningar har genomförts i fyndigheten med syfte att öka kunskapen om mineraliseringen. I augusti 2013, på uppdrag av tidigare ägare, gjordes bedömningen av det oberoende konsultföretaget SRK att mineraltillgången på 1 400 000 ton är 1,81 procent koppar och 0,6 gram guld per ton som kan brytas i dagbrott.
- Utöver borrningarna har vi utfört en inledande studie av miljöproblematiken och vi har även analyserat vilken anrikningsmetod som är lämpligast i detta fall. Projektet bedöms fortfarande vara mycket intressant och vi har därför beslutat att gå vidare till steg två i avtalet med Hannans Reward. Därmed har vi ökat vår andel i projektet till 35 procent från tidigare 20, berättar Göran Nordehök.
Ökar sin andel successivt
Planen är nu att lämna in en ansökan om bearbetningskoncession till Bergmästaren för att få rätt att producera. I takt med att projektet fortlöper ökar Lovisagruvan sin andel i Pahtohavare.
- När bearbetningskoncession erhållits kan utvecklingsarbetet fortsätta och utmynna i en så kallad Feasibility Study som blir underlag för finansieringen av utbyggnaden till produktion. Lovisagruvans andel kommer då att successivt ha ökat till 75 procent, säger Göran Nordenhök.
Han påpekar att 1,81 procent koppar kan låta lågt, men är en mycket bra siffra för ett dagbrott. Dessutom finns kopparsulfid under oxidmalmen. Göran Nordenhök berättar att oxidmalmen ska utvinnas med lakning istället för den typiska flotationen av bulkkoncentratet.
- Där kommer vi troligtvis att använda oss av elektrolys för att få ut ren koppar. Vi har undersökt lakningsproblematiken och processen för att se vilka kemikalier vi behöver använda utöver svavelsyran för att få det högsta metallutbytet.
Om lakning av kopparoxiden kan ske med ett 80-procentigt utbyte för koppar så skulle det innebära, vid en brytning av 200 000 ton per år och räknat på dagens pris- respektive valutakursläge, att intäkterna skulle bli omkring 110 miljoner kronor per år.
- Möjligheterna att utvinna guldet är i dagsläget oklara och är därför inte med i våra beräkningar. Det ser vi som en bonus i så fall, säger Göran Nordenhök.
Bulkkoncentrat till Polen
Lovisagruvan har sedan 1995 anrikat sin malm i Bolidens anrikningsverk i Garpenberg, 13 mil från Lovisagruvan. Sedan har zink- och blykoncentraten förädlats vidare i Bolidens smältverk.
- Boliden Garpenberg ville inte fortsätta med anrikningen av vår lilla kvantitet. Vi har därför genomfört ett arbete med att hitta en lösning på kort sikt och sedan en långsiktig. Vi hoppas att det ska bli en förbättring jämfört med villkoren hos Boliden Garpenberg, säger Göran Nordenhök.
Ett av de olika lösningarna var att skicka bulkkoncentrat, det vill säga koncentrat som innehåller både zink, bly och lite silver, till ett smältverk Polen.
- 3 000 ton malm testanrikade vi till 600 ton koncentrat. Inom en snar framtid får vi resultatet från Polen, vilket känns spännande, fortsätter Göran Nordenhök.
Siktar på fler verksamheter
Bulkkoncentratet innehåller 42,9 procent zink och 22,6 procent bly, vilket är högre halter än vad bolaget räknat med. Metallutbytet blev 91,4 procent för zink och 94,3 procent för bly, vilket är väl i linje med förväntningen.
- Att valet föll just på smältverket i Polen hade att göra med att det var det närmaste verket som kunde hantera bulkkoncentrat med just bly och zink i. Avståndet är heller inte så långt, 80 mil sjövägen. För smältverket i Polen som ofta får material långt ifrån är det här en nära källa, vilket är tryggt och bra för dem. För vår del kan det innebära en framtida utmaning att det inte är så många smältverk som kan hantera vårt bulkmaterial, men det är inget problem i dagsläget, konstaterar Göran Nordenhök.
Han ser ljust på framtiden.
- Vi har låga kostnader och är få anställda. Vi är den enda lilla basmetallgruvan som är igång på allvar och som har hittat en ekonomi i driften. Fortsätter vi så här så tror jag mycket väl att vi kan ha flera verksamheter redan om fem år.