Pelarbrott trolig orsak till seismiska händelsen i Kirunagruvan

Kirunagruvans placering. Karta: Wikimedia Maps

LKAB har färdigställt en analys av den seismiska händelsen i Kirunagruvan som inträffade den 18 maj i år – den största i gruvans historia uppmätt. Skakningen uppmättes till 4,2 på momentmagnitudskalan.

Gruvan utrymdes och de 13 personer som befann sig under jord vid händelsen lämnade sina arbetsplatser och åkte upp ovan jord. Inga personer skadades.

Analysen visar att en kombination av flera faktorer sammanföll i området kring produktionsområdet (block 22) där händelsen hade sitt centrum.

— Skakningen fick globalt genomslag bland seismologer och bergmekaniker och vi har tagit in de kompetenser som har behövts för att göra analysen. Vi har sedan tidigare ett samarbete med bland annat Uppsala universitet, den här gången har vi också haft kontakt med till exempel kanadensiska bergmekaniker och olika europeiska seismologiska institut, säger Erik Swedberg, bergmekaniker som projektlett den tvärfunktionella analysgrupp som bildades efter händelsen.

I området kring block 22 finns tre schakt som används för att få losshållna bergmassor ner till spårnivå, varifrån malmen sedan transporteras vidare. Mellan schakten, som är cirka 300 meter långa, bildas bergpelare.  

Det är troligt att den seismiska händelsens startpunkt är ett pelarbrott, det vill säga att en pelare kollapsat. Analysen tyder på att detta sedan har utvecklats till ett storskaligt brott i bergmassan, i ett område som är flera hundra meter stort.