Nu återupptas en gammal tradition att belöna de främsta insatserna inom Sveriges gruvnäring. I höst delar SGU ut den över 250 år gamla gruvmedaljen Svensk Bergsmans Hedersmärke för Snille och Flit till särskilt berömliga insatser.
Redan i mitten av 1700-talet såg den svenska staten vikten av att lyfta fram innovativa lösningar inom den teknikintensiva gruvnäringen.
SGU återuppväcker nu denna tradition. Det kan handla om innovationer, entreprenörskap eller utvecklingsarbete i vid bemärkelse.
De ursprungliga kriterierna blir översatta till dagens språkbruk:
”Svensk Bergsmans Hedersmärke för Snille och Flit ska belöna en enskild person, eller grupp, för berömligt nytänkande inom teknik, säkerhet, miljö, likabehandling, arbetsmiljö eller samverkan i gruvnäringen”
Första gången ett svenskt ämbetsverk fick förtroendet att dela ut en statlig medalj handlade det om just Svensk Bergsmans Hedersmärke för Snille och Flit. Det framgår av Kungl. Maj:ts brev till Kunglig Bergskollegium den 19 november 1757.
I brevet får Bergskollegiet uppdraget att dela ut en medalj till arbetare vid gruvor och bruk, som i sina arbetsuppgifter kunde ”wisa någon ny upfinning eller werkelig förbättring”. Medaljen var avsedd att hedra det skickliga och idoga kroppsarbetet, parat med intelligens och initiativförmåga (”snille och flit”). I det dåtida språkbruket innebar ordet ”snille” ungefär att man hade förmågan att utföra något självständigt, något nytt och originellt.
Genom åren har sammanlagt 79 bergsmän fått ta emot Svensk Bergsmans Hedersmärke för Snille och Flit.
En jury med representanter från den svenska gruvnäringen utser pristagaren. Hedersmärket delas ut i samband med SveMins årsmöte den 29 november, dit pristagaren bjuds in att delta.
