I sitt prospekteringsarbete för att lägga planer för framtida gruvbrytning har LKAB upptäckt att malmkroppen där brytningen sker inte ser ut som man tänkt sig. Enligt LKAB:s vd minskar malmkroppen väsentligt under den nivå där man för närvarande arbetar.
Det finns en väsentligt mer komplicerad malmbild plus att vi har ett avbrott under befintlig malm. Det är vad vi vet kortsiktigt, säger Jan Moström.
TT: Vet ni om det finns någon mer malm därunder?
Vi vet inte hur det ser ut under den del där vi har en mineralisering. Det vi vet är att direkt under den nuvarande malmkroppen, där finns ingenting, säger Jan Moström.
Kommunalråd oroas ej
Med den mineralreserv som tidigare är identifierad kan LKAB bryta malm till och med 2030 i full produktion. Därefter avtar det till en tredjedel av volymen och ungefär år 2035 räknar man med att det är slut, enligt vd.
Det är en väldigt kort tidsperiod för en gruva av den här storleken, konstaterar Jan Moström.
Kirunas kommunalråd Kristina Zakrisson (S) har träffat företrädare för LKAB och oroas inte över beskedet från gruvbolaget.
Jag tolkar det som ett besked om att det troligen inte blir brytning på den nya huvudnivå vi har väntat på under 1335, den nivå man bryter på i dag. Däremot fortsätter man att prospektera brett, och vi har ju andra fyndigheter runt om, för att se var det blir hållbart på lång sikt, både ekonomiskt och miljömässigt, säger hon.
"Rejäl utmaning"
Jan Moström understryker att LKAB kommer att fortsätta att ta ansvar för försörjning i och kring Kiruna. Han konstaterar att LKAB har en tuff tid framför sig men säger samtidigt att han inte är bekymrad över läget.
Nej, jag är inte bekymrad. Men det är en riktigt rejäl utmaning, säger Jan Moström.
LKAB har identifierat en öppning för brytning i förlängningen av malmkroppen som sträcker sig mot norr, men läget gör situationen komplicerad.
Den ligger så ogynnsamt till att vi räknar med att det kommer att ta i storleksordningen tre år att förstå hur det ser ut, säger Jan Moström.
Hans slutsats är att LKAB nu får arbeta mer som vilket annat gruvbolag som helst, med högre krav på att mer intensivt söka efter nya malmvolymer.
Vi har haft en väldigt homogen mineralisering men nu har vi inte det. Det betyder att vi måste lägga ner stora resurser på prospektering och att utveckla nya produktionssystem, fortsätter han.
Den statliga gruvjätten, som har brutit malm i Kiruna sedan 1900, beskriver den så kallade malmkroppen i området som en skiva som sluttar snett ned i berggrunden. Sedan 1960-talet sker gruvbrytningen under jord, dessförinnan bröts malmen i dagbrott.
I dag sker brytningen på tusenmetersnivån.
