Inför toppmötet mellan EU och Centralasien i Uzbekistan offentliggjorde Kazakhstan ett fynd som kan förändra landets ekonomiska roll i världen. I Karagandy, en region i centrala Kazakhstan, har geologer identifierat vad som kan vara ett av de största fynden av sällsynta jordartsmetaller i världen.
Platsen, som döpts till "Nya Kazakhstan", beräknas innehålla upp till 20 miljoner ton mineraliserad jord, med en genomsnittlig halt av 700 gram sällsynta jordartsmetaller per ton. Det handlar främst om cerium, lantan, neodym och yttrium – ämnen som är centrala i tillverkningen av produkter som mobiltelefoner, digitalkameror, hårddiskar, batterier och komponenter till grön teknik.
– Fyra lovande områden har identifierats, med en samlad uppskattad reserv på 935 400 ton sällsynta jordartsmetaller, säger en talesperson för Kazakhstans industri- och byggnadsdepartement.
Om dessa uppgifter bekräftas genom fortsatt prospektering, skulle fyndet placera Kazakhstan bland de tre främsta länderna globalt sett i fråga om tillgångar på dessa kritiska råmaterial.
Osäkerhet kring utvinningsmöjligheter
Även om fyndet väckt internationell uppmärksamhet, är experter försiktiga med att dra förhastade slutsatser. Georgij Freiman, ordförande för den professionella föreningen för oberoende gruvexperter (PONEN), menar att det ännu är för tidigt att klassificera platsen som ett ”fynd”.
– För att kalla något för ett fynd måste hela området först undersökas noggrant, inklusive hydrogeologi, geomekanik och den tekniska möjligheten att faktiskt utvinna metallerna, säger Freiman – Det krävs också en ekonomisk analys som tar hänsyn till både marknadssituationen och industrins behov.
– Utan en färdig ekonomisk modell handlar det bara om spekulation, tillägger han.
Platsen har undersökts sedan år 2022, och resultaten rapporterades till regeringen i oktober 2024. Enligt bedömningar från undersökningsföretaget som gjorde upptäckten, kan det ta mellan 10 och 12 år innan någon faktisk utvinning kan påbörjas. Investeringarna i utvecklingsarbetet uppskattas till minst 10 miljoner amerikanska dollar, motsvarande ungefär 9 miljoner euro.
Intresse från både EU och Kina
Det är ingen slump att fyndet offentliggjordes i samband med toppmötet i Uzbekistan. EU har sedan tidigare signalerat ett ökat intresse för samarbete med Centralasien när det gäller kritiska råmaterial. Under mötet presenterades en ny handlingsplan för 2025–2026 som inkluderar fördjupad samverkan inom geologisk prospektering och teknikutveckling.
– Tidpunkten för tillkännagivandet var strategisk. Det satte Kazakhstan på kartan i EU:s diskussion om viktiga råmaterial, säger Aleška Simkić, EU:s ambassadör i Kazakhstan – Samtidigt återstår stora utmaningar för att kunna bryta och förädla dessa mineraler på ett hållbart sätt.
För närvarande saknar Kazakhstan egen teknologi för avancerad förädling av sällsynta jordartsmetaller. Det innebär att landet kommer att behöva stöd från internationella partners. Enligt Arthur Poliakov, ordförande för branschorganisationen MINEX Forum, är det troligt att Kina blir en av de viktigaste aktörerna i processen.
– Kina är både den största konsumenten och producenten av sällsynta jordartsmetaller och spelar därför en nyckelroll, säger Poliakov.
Han pekar även på EU som en möjlig samarbetspartner, särskilt med tanke på unionens gröna omställning.
– EU:s intresse bottnar i behovet av grön teknik och hållbar energiförsörjning. Problemet är logistiken – avståndet mellan EU och Kazakhstan är stort, vilket gör att det behövs nya transportlösningar, till exempel genom den så kallade Mellankorridoren, säger han.
Nästa steg i utvecklingen
Kazakhstans statliga gruvbolag Tau-Ken Samruk har enligt uppgift fått i uppdrag att leda det fortsatta arbetet vid fyndplatsen. Enligt Almas Kushumov, direktör vid departementet för underjordsanvändning, pågår nu förberedelser för att välja teknisk lösning och utvärdera genomförbarheten.
– Vi tittar på två alternativ: en auktion eller att låta ett nationellt bolag ta över. Tau-Ken Samruk är specialiserat på att utveckla sådana fyndigheter, men något beslut har ännu inte fattats, säger Kushumov.
Om fyndet visar sig hålla vad de preliminära siffrorna lovar, kan det få långtgående konsekvenser – inte bara för Kazakhstans ekonomi utan också för globala leveranskedjor av sällsynta jordartsmetaller. Dessa råmaterial har blivit allt viktigare i takt med att teknikutvecklingen ökar behovet av avancerade elektronikkomponenter och klimatsmarta energilösningar.
Men som flera experter påpekar är detta ännu bara början på en lång och komplex process.
Kritiska mineraler:
Cerium (Ce)
Cerium är ett mjukt, silvervitt metalliskt grundämne som tillhör gruppen sällsynta jordartsmetaller. Det används bland annat i katalysatorer och glaspolering.
Lanthanum (La)
Lanthanum är en silvervit metall som är mjuk och formbar. Den används i batterier, optiska glas och vissa katalytiska processer.
Neodymium (Nd)
Neodymium är en hård, silvervit metall som är en av de mest använda sällsynta jordartsmetallerna, särskilt i starka magneter för elektronik och vindkraftverk.
Yttrium (Y)
Yttrium är en silvervit metall som används i lysdioder, fosforer och vissa medicinska tillämpningar.
Källor: Kazakhstans industri- och byggnadsdepartement
MINEX Forum
EU:s delegation i Kazakhstan
Euronews, Bloomberg (maj 2025)
